Publicerad 1930 | Lämna synpunkter |
HEMORROJDAL he1morojda4l l. hem1-, l. -år- l. -ωr-, l. HÄMORROJDAL hä1m- l. häm1-, adj.
(knappast br. utom ss. första led i ssgr) som sammanhänger med l. har avseende på ”hemorrojder”; numera bl. (i fackspr.) i fråga om hemorrojder i eg. mening (se HEMORROJDER); jfr HEMORROJDALISK 1 (se HEMORROJDER avledn.). Andersson (1845, 1857). Dalin (1852). WoJ (1891).
-FLÖDE. [jfr t. hämorrhoidalfluss] (†) = -BLÖDNING. TLäk. 1835, s. 220. Tholander Ordl. (c. 1870). —
-KNÖL. [jfr t. hämorrhoidalknoten] (ofta ömmande o. värkande) knölformig utvidgning av blodådrorna kring ändtarmsöppningen; jfr -TAGG. Collin Ordl. (1847). —
-KOLIK. (föga br.) häftiga plågor (kolik) beroende på ”hemorrojder”. Riks-Rådet .. Grefve Ekeblad afled i går .., sedan han i 3 timmar varit sjuk af en häftig hämorhoidal Colique, som .. slutades med slag. DA 1771, nr 227, s. 1 (möjl. två ord). Tholander Ordl. (c. 1870). —
-LIDANDE, n. [jfr t. hämorrhoidalleiden] TLäk. 1835, s. 474. Tholander Ordl. (c. 1870). särsk. om sjukdom som sammanhänger l. antages sammanhänga med ”hemorrojder”. (Patienten har) Ständigt blodet åt hufvudet. Hemorhoidallidanden i öfre delen af korsbenet. LGBranting 2: 36 (1840). —
-TAGG. (†) = -KNÖL. Man (bör) indela hæmorrhoidal-taggarne i inre och yttre. TLäk. 1833, s. 149. LGBranting 2: 9 (1839). Auerbach (1909). —
-VEN. blodåder i ändtarmens nedre del (gm vars ansvällning hemorrojder uppkomma); i sht i pl.; jfr -KÄRL. Wide MedGymn. 232 (1896). 2NF 28: 481 (1918). —
-VÄRK, r. l. m. (föga br.) värk som beror på ”hemorrojder”. Burman i 1SAH 4: 124 (1791). Leopold (1793) i MoB 9: 103. —
Spalt H 775 band 11, 1930