Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HESPERIEN hespe4rien, äv. häs-, n.
Etymologi
[av lat. Hesperia, Italien, Spanien (H. ultima), av gr. Ἑσπερία, Italien, eg.: landet i väster, sg. f. av ἑσπέριος, västlig, till ἕσπερος (se HESPERUS)]
(i poesi) benämning på Italien (äv. Spanien) l. (mera obestämt) ”Södern” (i sht uppfattat ss. ett solens, blommornas o. den sorglösa livsnjutningens land). Björkegren 1496 (1786). Hesperien heter det paradiset, / Der aldrig sommarn tar något slut. Snoilsky 1: 2 (1869). Wulff Petrarcab. 224 (1905).

 

Spalt H 851 band 11, 1931

Webbansvarig