Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HOLSTEINARE hol3~stäj2nare, äv. 4~100, om person m., om djur m. l. r., om sak r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
3) [elliptiskt för HOLSTEINAR(E)-VAGN] (i sht förr) urspr. i Holstein förfärdigad, öppen (korg)-vagn, vanl. med fyra säten; jfr HOLSTEINAR(E)- o. HOLSTEINS-VAGN. 1LundagKron. 114 (cit. fr. 1811). SDS 1900, nr 41, s. 2.
Spalt H 1121 band 11, 1932