| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HYRA hy3ra2, v. hyr (äv., numera föga br., hyrer), -de, -t, -d; förr äv. -ade (pr. ind. sg. hyr Rosenfeldt Vitt. 210 (c. 1690) osv. hyrer VRP 1660, s. 1238, Östergren (1928; angivet ss. sällan förekommande). hyrar Spegel GW 197 (1685). — ipf. sg. hyrd(h)e SkrGbgJub. 6: 144 (1589) osv. hyrte Rudbeck Bref 54 (1670). hyrade BoupptSthm 17/11 1675 (: borthyrade). — sup. hyrt (hyrtt, hyrdt) SthmTb. 4/2 1579 osv. hyredt BtÅboH I. 3: 8 (1623). — p. pf. hyrd Schmedeman Just. 497 (1667) osv. hyrth SkrGbgJub. 6: 131 (1589). hyrad Stiernman Com. 2: 438 (1646)). vbalsbst. -ANDE, -NING (mindre br., Weste (1807), Östergren (1928)); -ARE (se avledn.); jfr HYRA, sbst.2
— jfr FÖRHYRA.
1) anställa (ngn) i sin tjänst l. leja (ngn) för utförande av visst arbete o. d.; numera bl. i fråga om tillfälligt arbete l. sjöt. i fråga om anställande av ngn i tjänst på handelsfartyg, ävensom med avs. på djur. SthmTb. 29/4 1553. Th(et) skole och inge frem(m)ende hyre Suenske Båtzmän af Landet widh 50 Daleres förlijst. Därs. 21/4 1578. Dränger och pigar .. (begära så stora löner), att den fattige mächtar snart inthz folck att hyra. RARP 2: 189 (1635). En liten pojke hyrdes .. till vägvisare. Landsm. VIII. 1: 37 (1887). Gästgivarmor sade oss, att de om sommaren brukade hyra en ko. Sandström NatArb. 1: 251 (1908). Har du hyrt .. Forssman att servera? Hallström Händ. 106 (1927). — särsk. (mindre br.) i överförd anv.; särsk. i fråga om att muta l. ”köpa” ngn: leja. Hyra .. avise skrifware. HSH 10: 162 (1715). Det var .. (tidningen Argus), som upptäckte orden ”salarierad”, ”hyrd”, ”såld” för alla, som icke buro den falska liberalismens färger. SvLittFT 1838, sp. 196. Hyrda mördare. Östergren (1928).
2) mot överenskommen ersättning till ägaren (för viss tid) betinga sig l. innehava nyttjanderätten av (ngt); i sht med avs. på bostad o. d. Rum att hyra; önskas, äv. åstundas hyra (annonsrubriker). Hyra för år, på l. för månad. Hyra en bil för söndagen. Hyra ett piano. Therföre skola the hyra skep til then deel the bestella skola. G1R 8: 66 (1532). En del hade hyrt sig hus på ett helt och halfft åhr. HH XXI. 1: 62 (1710). Jag hyrde redan från 1 april en våning för 350 r:dr r:gs. De Geer Minn. 1: 126 (1892). Där står .. på ett .. plakat med stora, svarta bokstäfver: Att hyra. Berger Ensam 214 (1908). — jfr UPPHYRA. — särsk.
b) (†) arrendera, förpakta (jordegendom). JMessenius (c. 1630) i 2Saml. 26: 101. Han ägde nu den jord som han tillförne hyrde. Leopold 2: 288 (1800, 1815).
3) mot överenskommen ersättning (för viss tid) överlåta nyttjanderätten av (ngt, i sht en bostad o. d.); i förb. HYRA BORT, UT.
HYRA IN10 4. till 2: hyra bostad l. plats l. dyl. åt (ngn) hos ngn l. i ngt hus o. d.; särsk. refl. hyra sig in l. hyra in sig hos ngn, hyra sig bostad o. d. hos ngn. VDAkt. 1790, nr 157. Thomander TankLöj. 50 (1825). Hon hade hyrt in honom hos Lisa. Lagerlöf Kejs. 268 (1914). På gamla dagar hade (han) hyrt in sig i en bondgård. Dens. Mårb. 191 (1922). jfr INHYRA. —
HYRA UT10 4. jfr HYRA, v. 3. SthmTb. 14/11 1591. Carlsson kunde kanske få hyra ut sin stuga åt någon. Strindberg Hems. 181 (1887). jfr UTHYRA.
HYRLING, m.||ig. [jfr ä. d. hyrling, nt. hürling samt t. heuerling, eng. hireling] (†) till 1: lejd person; legodräng. AdP 1789, s. 35 (i bild). Heinrich (1814).
Spalt H 1669 band 12, 1932