Publicerad 1932 Lämna synpunkter HÄNGET, f. l. r.; pl. -getter. Etymologi [ssg av HÄNA (se HENA, sbst.2) o. GET] (†) ung get. Wasenius NorrlBoskSk. 104 (1751). Spalt H 2034 band 12, 1932 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
