Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HÖKARE hø3kare2, m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[av nt. l. t. höker, detaljhandlare, i sht i livsmedel, motsv. mnt. hōker (varav fd. høgher, d. høker), mnl. hoeker, holl. heuker, eng. hawker; jfr, med samma bet., mnt. hōke, t. höke, ävensom mht. hucke, t. hocke samt meng. hukster, eng. huckster; jfr äv. fsv. huka mångla; av omtvistat urspr. — Jfr HÖKERI, HÖKERSKA, HÖKRA]
(i sht förr) person som driver hökeri; förr stundom i allmännare anv.: minuthandlare, detaljhandlare; jfr HÖKRARE (se HÖKRA avledn.). Alle andre Köpmän, som icke til Hökare förordnade warda, skola intet må något Salt vthsällia, ringare än til heele och halfwe tynnor. Stiernman Com. 2: 284 (1640). Salt, Sil, Lax, torr Fisk, Humbla (o. d. är) .. sådant, hwar igenom Hökare pläga och wane äro sin näring söka. Bergv. 1: 123 (1642). Det (skall) åligga Magistraterne i städerne, at hvarje fjerdedels år uprätta taxa, hvarefter Hökare stycketals sillen utsälja böra. PH 8: 321 (1766). 2UB 10: 390 (1907). Stundom bildade .. ”hökarne” en särskild societet, sedd över axeln av de övriga handlandena. Herlitz Stadsförv. 1830 118 (1924). — jfr BOK-, SPÄCK- -HÖKARE.
Ssgr: HÖKAR- l. HÖKARE-BETJÄNT. (†) biträde i hökarbod. SöndN 1862, nr 40, s. 2. Blanche Bild. 2: 97 (1864). —
-BOD. (i sht förr) jfr BOD, sbst.1 3. BoupptSthm 1668, s. 194 (1660). Vthi Hökare bodarne pläga och sällias Öhl och Brennewijn. SthmStadsord. 1: 199 (1670). (Om söndagen) måge Dörarne på Hökare och Bagare Bodarna ypnas Klockan fyra. StadgEed. 1687, 2: 5. Små Hökarebodar äro merendels (i Kristianstad) bygde under fenstren vid gatan på Tyska sättet. Linné Sk. 70 (1751). Roos Skugg. 255 (1891). —
-DRÄNG. (†) = -BETJÄNT. BoupptSthm 17/3 1673. —
-HANDEL. (†) hökeri, hökerihandel. Lind (1749; under hökeri). SPF 1841, s. 402. LoW (1862). —
-HUSTRU. (i sht förr) BoupptSthm 27/8 1667. —
-MÖSSA. (i vissa trakter, vard. o. skämts.) benämning på skärmmössa av den typ som användes av t. ex. befälet vid marinen, ofta buren inne i hökarbodar av manliga hökare. Lundborg Nobile 29 (1928). —
-SKRÅ. (†) jfr -SOCIETET; bildl. l. oeg. Lidner 2: 74 (c. 1790). Adlerbeth HorSat. 64 (1814). —
-SOCIETET. [jfr språkprovet från 1924 under huvudartikeln] (förr) benämning på den officiella sammanslutningen av hökarna på viss plats. Publication, .. at Spannemåls Handlare och Hökare Societeten ei må tilfogas något intrång. (1739; titel på kungörelse). Allenast den öpna bod handeln är tillåten handels och hökare societeten. FoU 25: 119 (i handl. fr. c. 1786). —
-VARA, r. l. f. (i sht förr) var särskild av de varor som bruka saluhållas av hökare; i sht i pl. (På auktionskammaren kommer att försäljas) Hökare-Vahror, såsom Råg, Miöl, Smör, Ost och Talg. PT 1758, nr 59, s. 4. WoJ (1891). —
-VED. (i vissa trakter) urspr. o. eg.: tresågad o. huggen furuved som utminuterades av hökare i poster om ett l. några få vedträn för att användas till späntved; numera bl. om (av hökare saluhållen) buntad späntved. SDS 1899, nr 403, s. 1. —
-VIKT. (†) viktualievikt. Stiernman Com. 3: 36 (1661). Falkman Mått 2: 225 (1885; med hänv. till viktualievikt). —
-ÅLDERMAN~102 l. ~200. (förr) BoupptSthm 1668, s. 193 (1660). —
-ÄNKA. (i sht förr) Lind (1749).

 

Spalt H 2342 band 12, 1932

Webbansvarig