| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IMPERIAL im1peria4l l. 01—, i bet. 1—5, 7 r. l. m., i bet. 6 r. l. n.; best. -en, äv. -n, ss. n. -et; pl. -er. (förr äv. skrivet på fr. sätt)
1) [med avs. på bildningstypen jfr DUKAT] (förr) benämning på olika slags guldmynt, vanl. om ett ryskt guldmynt från tsartiden (kejsartiden) till ett värde av tidigare 10, senare 15 rubel. Ett femrubelstycke eller half Imperial. Hallenberg Myntcab. 161 (1804; möjl. ssg). SPF 1840, s. 40. Ahrenberg Männ. 3: 59 (1908). — jfr HALV-IMPERIAL.
2) [jfr eng. cloth imperial, medeltida tyg vävt med figurer i guld, enl. uppgift kallat ”kejserligt”, emedan det var vävt i Konstantinopel; jfr äv. fr. serge impériale] (förr) benämning på tyg av olika slag. Impériale, kallas ett sergeaktigt ylletyg från Rheims i Frankrike, Eisenach och Herzberg i Tyskland .. (ävensom) ett bomullstyg, väfvet taftvis i Flandern. Synnerberg (1815). Imperial, ett tyg till möbelöfverdrag af blandadt ylle och linne, i alla kulörta färg-sammansättningar, äfvensom endast tvåfärgadt. NJournD 1855, s. 61.
3) baldakin (med nedhängande draperier) mer l. mindre i form av en kejsarkrona; numera nästan bl. i ssgn IMPERIAL-SÄNG. Geete Ordkl. 13 (1888). Cannelin (1921).
4) (i fråga om äldre o. utländska förh.) eg.: skyddstält över sittplatser som anordnats på taket av en diligens, omnibus o. d.; i överförd anv.: den avdelning av en diligens osv. som befinner sig (de sittplatser som äro anordnade) på diligensens osv. tak, ”taket”. Snellman Tyskl. 138 (1842). (Skolgossen satte sig) på imperialen. Wallin Bref 214 (1849). Estlander Konsth. 220 (1867).
5) (förr) spelt.
a) viss sekvens av kort som markeras i imperial (i bet. b). En Imperial kallas hvarje Quart-Major, (Kung, Dam, Knekt och Äss uti en färg), likaledes 4 Kungar, 4 Damer, 4 Knektar, 4 Äss och 4 Sjuor. Düben Talism. 6: 7 (1818). Lindskog Spelb. 219 (1847).
b) benämning på ett slags kortspel som spelades med pikélek o. vid vilket det gällde att först kunna markera ett visst antal imperialer (i bet. a). Af dessa sista (spel) voro (i Skåne) isynnerhet lanter, .. imperial, kort om .. och raffel de mäst brukbara. Lagerbring Skr. 11 (c. 1764). Düben Talism. 6: 5 (1818). Lindskog Spelb. 218 (1847).
6) (förr) boktr. o. handel. papper i imperialformat; äv.: imperialformat. Se i hennes hand det långa arket! / Imperial det är, på det sitt Tal hon skrifvit. Almqvist Amor. 258 (1839). jfr: Imperial maxim (dvs. papper i största imperialformat). Linné Ungd. 2: 383 (1735).
(3) -SÄNG. [efter fr. lit à impériale] (förr) eg. o. urspr.: säng med från en sänghimmel (baldakin) nedfallande draperier, himmelssäng; senare: med hög rygg försedd, stor säng (vanl. för två personer) vilken (i motsats till den gustavianska sängen) utdrogs i sängens längdriktning. En hel Imperial-Säng af rödt Sammet med Gull-Galoner är til salu. DA 1771, nr 85, s. 4. Hvarje morgon emellan 7 och 8 lämnar jag min .. plats mellan Mamma och Emma i den ofantliga imperialsängen. Forsell Sällsk. 24 (1842). Erixon Möbl. 1: XXVIII (1925).
Spalt I 238 band 12, 1933