| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INFLUENS in1flɯän4s, r. l. f.; best. -en.
vbalsbst. till INFLUERA.
1) (förr) invärkan (som enligt astrologien himlakropparna utöva på förhållandena på jorden); jfr INFLOTT, INFLUSS 1, INFLYTANDE 1 slutet, INFLÖDE 2, INLOPP 2. (Sjukdomar) hwilke aff Himmelens onde Influentz (äro) på oss kommen. Berchelt PestOrs. A 7 b (1589). Är (en häst) Månadablind. Thetta skeer aff Månans Influens uthi hwar Nytänning. IErici Colerus 2: 253 (c. 1645). Wist är, at Stiernorna .. / Kun’ haa sin influentz. Brobergen 59 (1698, 1708). VetAH 1756, s. 253.
2) (numera knappast br.) motsv. INFLUERA 1: invärkan, påvärkan, inflytande (se d. o. 1). Stiernman Com. 3: 102 (1662). Hvad bedröflig influens vår yra vexelkurs haft i gränseorterna uppå vårt redbara mynt, det ömmar mig för mycket. Chydenius 87 (1765). De som vilja förhindra franska influensen vid successionsfrågans afgörande vid riksdagen. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 188 (1809). Den gynnsamma influensen av gymnastik och idrott på den yttre gestalten. SvD(A) 1932, nr 60, s. 7. — särsk. (†): inflytande (se d. o. 2); makt. Den influence Konungsliga högheten medför. Gustaf III 1: 208 (1774). TörngrenMål. 318 (1802).
3) (i fackspr.) invärkan på avstånd utan förmedling av direkta yttre medel.
a) fys. benämning på den värkan som en elektriskt laddad l. magnetisk kropp utövar på en elektrisk ledare l. kropp; fördelning (se d. o. 1 b); numera företrädesvis om elektrisk influens; jfr INDUKTION 3. Ekelund Fys. 2: 499 (1878). VerdS 158: 18 (1908). En väl ledande kropp kan elektriskt laddas av en annan laddad kropp genom influens, d. v. s. genom inverkan på avstånd. Christofferson Elektr. 5 (1931).
b) tekn. i allmännare anv. Genom influens bringa sprängämnen till explosion. Kristoferson Spräng. 96 (1928).
Spalt I 429 band 12, 1933