Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
1) fly in (i ett land, en stad o. d.) för att undkomma lagens arm l. för att få skydd mot fienden; jfr FLY, v.1 1. G1R 4: 354 (1527). (Turkarna) Intogo Staden Pistoll, dit Bönderne med Hustror och Barn inflydt ifrån Sex store Byar. Dryselius Måne 260 (1694). MStenbock (1713) hos Loenbom Stenbock 4: 88.
2) (med böner l. önskningar) framträda (inför ngn högtstående) l. vända sig (till ngn). RARP 9: 380 (1664). Altså inflyr till Ven: Consistorium jagh wti diupesta ödhmiukheet, ödhmiukel: bidiandes (osv.). VDAkt. 1691, nr 299. —
-FLY, v.2 [till FLY, v.2] (†) införskaffa l. införa (ngt ngnstädes); jfr FLY, v.2 2 c. Alla de kistor .. som woro uti klöstret inflydde. KKD 12: 92 (1704). —
-FLYGA, -ning.
1) intr.
a) flygande begiva sig in (ngnstädes); jfr FLYGA 1. Linc. (1640; under involo). En Svala kommer inflygandes. Atterbom LÖ 1: 43 (1824). MeddNordM 1893—94, s. 132.
α) om person: rusa l. störta l. ”fara” in (ngnstädes); jfr FLYGA 5 a. Stadsfiskalen, som nu kom inflygande genom apoteksdörren. Carlén Skuggsp. 1: 181 (1861, 1865).
β) om sak: slungas l. kastas in; jfr FLYGA 5 b. Ingen gata wahr heel uthan hål widh håll af Bomber, som uthan åtherwändo influgo. KKD 11: 265 (1704). SD(L) 1901, nr 56, s. 5.
2) [bildat efter mönstret av INKÖRA, IN-RIDA] (i fackspr.) gm flygning (se FLYGA 2 slutet) göra (ett aeroplan l. luftfartyg) fullt flygdugligt, ”trimma”; provflyga. Maskinen var färdig vid tiden för flygveckan i Stockholm, men var då ännu icke influgen. SvD(L) 1911, nr 217, s. 4. —
-FLYKTA. (†) fly in (i) l. taga sin tillflykt (till en stad, ett land o. d.) för att få skydd mot fienden. Widekindi KrijgH 86 (1671). De hijt (till Narva) inflychtade fattige Prästers underhåld. VDAkt. 1704, nr 54. Borgare-Rytteriet (kom) uti största oordning inflygtande til Staden. Sundelius NorrköpMinne 148 (1798; möjl. efter handl. fr. 1719). Mankell Fältsl. 400 (1858).
Spalt I 432 band 12, 1933