| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
I. (i fackspr.) i fråga om gnidning l. rivning.
a) med obj. betecknande det ämne som ingnides i l. på ngt. IErici Colerus 2: 350 (c. 1645). A. har botat sig ganska fort från Vena Medinensis med Mercurialsalvas inrifvande. VeckoskrLäk. 5: 55 (1784). (Man) lyckades .. aldrig inficiera djur genom smittämnets inrifning på huden. LAHT 1900, s. 98.
b) med obj. betecknande det föremål o. d. som gnides in med ngt. Tidén Bosk. 83 (1841). Tjocka oxhudar, hvilka före garfningen uppvärmas och inrifvas med talg. LB 4: 36 (1903).
2) tillsätta (färgämne o. d.) gm l. under ”rivning”. 50 ort lampsot, som förut blifvit inrifvet med linoljefernissa. AHB 39: 115 (1870). Man tillsätter och inrifver några droppar tjockolja (i färgen). Törner GlasMåln. 31 (1895).
II. (†) rycka l. riva till sig l. skrapa åt sig (ngt). Til mynt står hwar mans sinne, / .. Man låter ey aff, Alt in i Graff, / Geldt, Geldt wil man inrijfwa. Fosz 370 (1621). —
-RODD.
1) idrott. vid kapprodd: rodd in till målet, slutspurt. TIdr. 1883, s. 109. En kraftig och väl utförd inrodd. GHT 1895, nr 230, s. 3. Östergren (1929).
2) (i vissa trakter) plats där man ror in till ett landningsställe. Där borta på andra sidan fjärdingsmans inrodd. Sparre MasJ 157 (1922). —
-ROP. vbalsbst. till -ROPA; särsk. till -ROPA 3: inropande (av ngt vid auktion); äv.: gm klubbslag vederbörligen antaget högsta anbud vid auktion; ofta konkret(are), om på auktion inropat föremål o. d. De på en ofentelig auction inropade pertzedlar böra 8 dagar aldrasist efter inropet med contante penningar betalas. VRP 10/3 1733. Inropen böra afhämtas samma dag eller dagen derpå. VexjöBl. 1837, nr 24, s. 4. Då inrop skett, gälde köparen genast en sjättedel af köpeskillingen. SFS 1912, s. 514.
Ssgr: inrops-pris, n. pris till vilket ngt inropats på auktion. Calonius Bref 319 (1797). AB 1869, nr 227, s. 3.
-summa. inropspris; äv. om den summa till vilken samtliga inrop på en auktion uppgå. PT 1758, nr 70, s. 4. SFS 1912, s. 514. —
-ROPA, -ning. [jfr mnt. inropen, t. einrufen]
1) gm rop inkalla (ngn), ropa in (ngn). Verelius Herv. Dedik. 5 (1672). Elias .. gick ut, och inropade den gamle målaren. Almqvist Mål. 143 (1840). Östergren (1929). särsk.: framkalla (skådespelare o. d.) på scenen för att mottaga åskådarnas hyllning, framropa. Westee (1842). Hedenstierna FruW 190 (1890).
2) (†) gm offentlig kungörelse indraga (mynt) ur allmänna rörelsen; jfr INKALLA 6. MPohl (1723) i SvSaml. 2: 33.
3) gm avgivande av högsta budet vid auktion förvärva (ngt), ropa in (ngt); äv.: gm avgivande av lägsta anbudet vid entreprenadauktion åtaga sig (ngt). VRP 25/4 1726. (Auktion) å fastigheten 1/2 mtl Kattleberg, dervid den inropades af Johan Hansson i Råda. 1NJA 1874, s. 236. Inropa en möbel. Sundén (1885). Snellman o. Osterman (1903).
4) (†) högt ropa (ngt) så att det höres i ngns öra l. (bildl.) i ngns hjärta. För then som illa hörer, skal man om itt twå resor säya och högdt inropa. PErici Musæus 5: 153 b (1582). Fördenskul låter han (dvs. Kristus) inropas i hennes (dvs. människans) hierta: Guds rike är invärtes uti eder. Hoffmann Förnöjs. 344 (1752).
Avledn.: inropare, m.||ig. till -ROPA 3: person som inropat ngt på auktion; äv.: person som på entreprenadauktion gm avgivande av lägsta budet åtagit sig att leverera ngt l. att utföra ngt arbete. GT 1788, nr 16, s. 4. TLev. 1901, nr 15, s. 2. SFS 1912, s. 515. —
-ROSTA.
2) (mindre br.) i p. pf. ss. adj.: överdragen med rost, rostig; äv. bildl. Weste (1807; med hänv. till rostig). ÖoL (1852; med hänv. till rostig). Ett fint väder i dag, herre, knarrar han med sin inrostade stämma. Hammarström Löns Vidu 183 (1920).
Spalt I 745 band 12, 1933