| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INTENSIFIERA intän1sifie4ra, äv. in1tänsif1– l. -ten-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
(i sht i fackspr.)
1) med avs. på jordbruk o. d.: göra intensiv (se INTENSIV, adj. 1 slutet). Jordbrukets intensifiering. SvD(A) 1931, nr 215, s. 5.
2) göra kraftig(are) l. intensiv(are); jfr INTENSIV, adj. 2. Steffen Lönarb. 38 (1899). Det vore oriktigt att fatta denna kult af äran blott som en intensifiering af en känsla, som alltid existerat. Böök SvStud. 110 (1913). SvD(A) 1931, nr 62, s. 4. — särsk. (föga br.) med avs. på person; jfr INTENSIV, adj. 2 b β. Dessa metoder, afsedda att dana den kristne, .. tillämpades på att ”intensifiera menniskan”, i att inom henne skapa största möjliga mängd af själsrörelser och att åt alla håll utveckla hennes känslighet. GHT 1895, nr 259, s. 2.
Spalt I 980 band 13, 1933