| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
1) kungöra, tillkännagiva, meddela; annonsera; numera nästan bl. i Finl., i fråga om universitetsundervisning o. d.: (gm anslag på universitetets anslagstavla) lämna meddelande om föreläsningar (l. ämne för dylika), kurser, övningar o. d.; förr äv. allmännare: upplysa, underrätta (ngn om ngt), informera. ConsAcAboP 1: 180 (1645). Intimeras på kyrkiodörerna uth medh gräntzen. VDP 1655, s. 235. Discurerades at man skulle låta intimera i actis literariis om et manuscript, som finnes på Bibliotheket i Botaniquen. BokvGP 129 (1726). Nu är allt godt, sedan Franzén intimerat att äfven Leopold och jag .. äro af samma mening. Geijer I. 8: 452 (1821). HLittSt. 3: 216 (1882). Såsom linguarum professor (1640—1654) intimerar Stodius första året grekisk grammatik med praktisk tillämpning. Heikel Filol. 39 (1894). BonnierKL (1924). jfr Bergroth FinlSv. 348 (1917). — särsk. (numera knappast br.) jur. å ämbetets vägnar kungöra att utslag meddelats. 2NF (1909).
2) (†) övergående i bet.: kalla (ngn att ininfinna sig ngnstädes). Ridderskapet och Adelen intimerades at komma tilsammans effter middagen. RARP 8: 14 (1660).
Spalt I 1017 band 13, 1933