| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INTRÅNG in3~troŋ2, n. (SvTr. V. 1: 117 (1601) osv.) ((†) m. l. f. Schroderus Os. III. 2: 67 (1635), Columbus Ordesk. 80 (1678; uppl. 1908)); best. -et; pl. =.
1) handling(en) att tränga sig in ngnstädes l. förhållande(t) att hava trängt sig in ngnstädes; numera nästan bl. (med nära anslutning till 2) om inträngande varigm ngn inkräktar på resp. kränker en annans l. andras område l. rättigheter; äv. i fråga om sak; ofta i uttr. göra intrång (jfr 2). G1R 1: 18 (1521). Lotsar .. (o.) åtskillige andre af Invånarne och Allmogen i .. (finska) Skärgård(en) .. (hava) hos Lands-Höfdingen klagat öfver intrång på sina ägor af folk ifrån Svenska sidan. PH 5: 3627 (1754). (Luddtåtelgräsets) varaktighet .. är .. nästan evig, ty det försvarar hårdnackadt sin plats (i åkern) mot intrång af andra gräsarter. QLm. I. 4: 48 (1833). Kanske var det mindre skickligt / Så att göra intrång i ett / Slutet sällskap. Wennerberg 1: 205 (1881). Kustlandet (i Skåne) är tämligen sandigt, och man har på flera ställen .. varit nödgad att genom skogsplanteringar söka hindra sanden att göra intrång på åkerjorden. LbFolksk. 180 (1890). (Den polska) legationen, som envist följde efter (det svenska) fältkansliet under oupphörliga skarpa protester mot det fortsatta intrånget på republikens mark. Hjärne K12 152 (1902). — särsk. i numera obr. anv. Ther the Romares siette Regimente lågh, giorde Hannibal them itt sådant intrång, så at .. the Romare begynte at wijka. Schroderus Liv. 311 (1626). Går een Sorg bort, komma wäl heela tijo i stället igen, Een Sorgs vthgång är eens annars intrång. Kalff JUggla C 3 a (1649). Skomakaren Mäst: Magnus Holmgren .. tilltahlar sin Svåger Borg. Magnus Ingelstedt för vålldsampt intrång i des huus. VRP 24/9 1729.
2) handling(en) att till skada l. olägenhet för ngn l. ngt tränga in på hans värksamhetsområde o. dyl. l. att vålla ngn l. ngt skada l. olägenhet gm att kränka (ngn av) hans l. dess (lagliga l. av den allmänna meningen erkända) rättigheter l. friheter; på detta sätt vållad skada l. olägenhet; ingrepp (i ngns rättigheter l. friheter); äv. allmännare: obehörig l. störande inblandning i ngns angelägenheter. Intrång i, äv. på ngt. Göra intrång (jfr 1), äv. (numera mindre br.) göra (förr äv. tillfoga) ngn intrång. Lida intrång. HT 1910, s. 278 (1592). Icke görandes borgerskapedh intrångh och meen i deres ordentelige borgerlige nähring. AOxenstierna 2: 643 (1624). Derentals enckja skall inthet intrång tilfogas, till dess hänne något vederlagh kan giffvas för dhet godzet Wehmes. RP 3: 133 (1633). Ingen (må) understå sig nu eller i tilkommande tider, at giöra Allmogen något hinder och intrång i den fria disposition och förvaltning, som de sig öfver deras Förrådshus förbehållit. PH 5: 3019 (1750). Allt intrång af högsta makten i det enskilta lifvets förhållanden väcker harm och äggar till hemligt kringgående, eller öppet motstånd. Crusenstolpe Mor. 5: 85 (1843). En process om intrång i patenträtt. TT 1888, s. 78. Kallenberg CivPr. 1: 473 (1918). I samma mån, som kyrkans egen frihet led intrång från statsmaktens sida, blev hon själv allt ofördragsammare mot oliktänkande. Grimberg VärldH 5: 65 (1931). — särsk. (†) i uttr. till ngns intrång, till förfång för ngn. At en del pappersbruks ägare börjat detta åhr inmånga sig med lumpe-samlandet här i länet, til mitt icke ringa intrång. Ambrosiani DokumPprsbr. 35 (i handl. fr. 1757).
Spalt I 1053 band 13, 1933