| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INTRÄFFA in3~träf2a, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (†, Dalin Arg. 1: 135 (1733, 1754; i bet. I 1)).
— jfr TRÄFFA IN.
I. gå i uppfyllelse, slå in, stämma överens, hända, ske o. d.
1) (numera knappast br.) om förutsägelse, uträkning, aning, dröm o. d.: gå i uppfyllelse, gå i fullbordan, slå in; bekräftas. Menniskjan .. glömmer snart bort Spåmannens felacktighet, och kommer intet annat i hog än the få ställen, hwarest Spådomen af en slump inträffar. Block Progn. Dedik. 9 (1708). Iakttages ej detta (att vara redlig), så är all jordens lycka föga afundsvärd. Då inträffar Skriftens utsago, att mången är fattig i stor rikedom. Wallin Rel. 2: 128 (1820, 1827). Min dröm har inträffat. Auerbach (1909). (†) Då må du tro, min Läsare, det bär til votera och resolvera öfver de bästa uttydningar (av allahanda drömmar) och märkeligaste inträffningar. Dalin Arg. 1: 135 (1733, 1754).
2) (numera knappast br.) i förb. med prep. på: äga sin giltighet med avs. på (ngn l. ngt), passa in på l. slå in på (ngn l. ngt). VRP 23/10 1738. Uppå Eder .. inträffar, hvad Grefve Gyllenborg långt för detta så sant spådde om Konung Carl den XII:te. Tessin Bref 2: 300 (1755). En definition är .. för trång .., då den icke inträffar på hela sferen af den föreställning, som skall definieras. Tuderus Kiesewetter 94 (1806). Bergström LittNat. 178 (1889).
3) (†) stämma överens (med ngt); stå i överensstämmelse (med ngt); harmoniera (med ngt); äv. om person: (i sina uppgifter l. åsikter) befinna sig i överensstämmelse (med ngn). Nu ser man huru mächta wäl Ptolomeus inträffar med de gambla Gräker. Rudbeck Atl. 1: 425 (1679). För få år sedan utkom en å nyo öfversedd Dansk Bibel, som aktas inträffa i det närmaste med grund-Språken. Tessin Bref 2: 20 (1754). Hr Kongl. Secreterarens omdömme om justitie-cancellerns testamente inträffar med mitt. Höpken 1: 430 (1773). Att detta embete väl inträffade med hans lynne, yttrade sig snart. Nordin i 1SAH 4: 266 (1792, 1809). Hvad Minerva berättar om sammankomsterna hos Grefve de Geer, inträffar ungefär med sanningen. Stenhammar Riksd. 3: 155 (1847).
4) hända, ske, äga rum; yppa sig, möta, förefalla; infalla (då o. då); äv. med formellt subj. Det inträffar ofta, att (osv.). Det inträffade något mycket pinsamt under sammanträdet. The månader .., uti hvilka Academiens ferier inträffa. 1SAH 1: 29 (1786, 1801). Skulle den olyckliga händelse inträffa, at (osv.). RO 1810, § 7. Stunder inträffa .. både i den enskildes och i folkens lif, då man känner sig manad att låta tanken gå utöfver det närvarande. Wisén Tal 4 (1881). Då jag .. föredrog lagen i konseljen, inträffade det, att två af mig föreslagna paragrafer .. kasserades af kungen. De Geer Minn. 1: 233 (1892). Någonting fullständigt oväntat inträffade. Bergman JoH 303 (1926). Påsken inträffade det året ovanligt sent. Östergren (1929). — jfr NÄST-INTRÄFFANDE. — särsk.
a) (i utpräglat skriftspråksmässig framställning) i sådana uttr. som vid inträffande l. inträffad (inträffat) ledighet, dödsfall, missväxt o. d., då ledighet osv. inträffar (har inträffat). Weste (1807). KamCollKungör. 29/2 1808, s. B 1 b. Upsala(A) 1921, nr 303, s. 3.
b) (mindre br.) övergående i bet.: vara fallet (med ngn l. ngt). Havamal visar, att också i Norden Bautastenar blifvit reste vid allmänna vägar, hvilket äfven inträffar med Runstenarne i Skandinavien. Iduna 9: 85 (1822). Detsamma inträffade med honom. Auerbach (1909).
5) (†) om snögräns l. snöregion: inträda, uppträda, förekomma. Efter de i dessa Anteckningars 1 Häftet anförde observationer, inträffar Snögränsen vid Åreskutan under 63 1/2 gr. Hisinger Ant. 2: 45 (1820). Palmblad Norige 25 (1846).
II. komma fram, anlända, ankomma; numera företrädesvis i fråga om förutsagd l. beräknad l. överenskommen ankomst ngnstädes på en bestämd tid. MoB 10: 53 (1796). Vi ville nödvändigt ännu samma afton inträffa i Bologna. Atterbom Minn. 373 (1818). Då Sparre på sin resa inträffade i Hannover, fann han der både Englands och Preussens konungar. Malmström Hist. 1: 141 (1855). Jag .. inträffar antagligen å Hvidehus om en vecka. Quiding Hvidehus 60 (1899). Inträffa i god tid (på mötesplatsen). Östergren (1929).
Spalt I 1061 band 13, 1933