Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JORDEMODER jω3rde~mω2der, stundom JORDMODER, sbst.2, jω3rd~, äv. (i folkligt spr. vanl.) JORDEMOR jω3rde~mω2r, resp. JORDMOR jω3rd~, f.; best. -modern, äv. -modren; pl. -mödrar ~mø2drar.
Ordformer
(jord- 1769—1930. jorde- 1830 osv. -moder 1769 osv. -mor 1830—1930)
Etymologi
[sv. dial. (Skåne, Hall.) jormor, joremor; jfr d. jordemoder, nor. dial. jordmoder; av JORD (se d. o. 4) o. MODER; se för övr. den etymol. avdeln. under JORDEGUMMA]
(numera bl. dels arkaiserande, dels i folkligt spr.) barnmorska, ackuschörska; jfr JORDEGUMMA, JORDEKVINNA. Ihre 1: 999 (1769). Cederschiöld Ordl. (c. 1847). Spong Kungsb. 231 (1928). — särsk. (tillf., †) bildl. Minerva, Jordemor för alla små (rim-) försök. Wadman Saml. 1: 68 (1830).
Ssg: JORDMORS-FRÖ. (jordmos- 1849) (numera knappast br.) farm. om de ss. medel mot hudlöshet hos småbarn använda sporerna av vissa till kryptogamsläktet Lycopodium Lin., lummer, hörande arter, nikt; i sht om sporerna av arterna Lycopodium clavatum Lin., mattlummer, o. Lycopodium selago Lin., lopplummer, lyslummer. Berlin Farm. 1: 399 (1849). Lindgren Läkem. (1902). Gentz Lindgren 124 (1930).

 

Spalt J 192 band 13, 1934

Webbansvarig