Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAN ka4n, sbst.2, r. l. m. (Hasselquist Resa 163 (1751), Waldenström Österl. 478 (1896)) ((†) n. GHT 1898, nr 83 B, s. 1); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er40 l. 32.
Ordformer
(chan 1751—1910. chann 1658 (: Channer, pl.). han 1816. kan 1896 osv. khan 1750—1910)
Etymologi
[jfr t. o. eng. khan, fr. kan, khan; av turk. khan, av pers. khān (khāna). Rörande formen han, chan osv. se KAN, sbst.1, etymol. avd.]
(i fråga om förh. i orienten) eg.: hus; offentligt härbärge för resande; jfr KARAVANSERAJ; äv.: större affärshus. Alle Channer woro widh wår Ankomst (till Baba) fulla af Wägfarande. Rålamb Resa 88 (1658, 1679). Hasselquist Resa 163 (1751). Smutsiga khaner och halfförfallna karavanserajer. Hedin GmPers. IX (1887). En stor kan eller försäljningsmagasin. Waldenström Österl. 227 (1896). 2NF (1910).

 

Spalt K 322 band 13, 1935

Webbansvarig