Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KARRAGEN kar1age4n l. -je4n, l. KARRAGIN -gi4n l. -ji4n, i bet. 1 r. l. m., i bet. 2 n.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =, ss. n. -et; pl. (i bet. 1) -er.
1) bot. benämning på vissa rödalger, företrädesvis Chondrus crispus Lyngb. o. Gigartina mamillosa J. Agardh, pärlmossa, brosktång; jfr IRLANDS-MOSSA. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 427. Fries SystBot. 298 (1897).
2) farm. o. tekn. drog av karragen (i bet. 1), i sht förr använd inom medicinen, numera vanl. för tekniska ändamål. CAAgardh (1835) hos Berzelius Brev 10: 120. Carraghen mycket användt i bröstsjukdomar. Andersson LbBot. 3: 88 (1852). 3NF (1929).
(2) -CHOKLAD. (förr) choklad med tillsats av karragen. Nyblæus Pharm. 136 (1846). Ekenberg (o. Landin) 173 (1889). —
(1, 2) -GELÉ. farm. gelé beredt av karragen. Nyblæus Pharm. 297 (1846). Wetterbergh SamhKärna 2: 173 (1857). Gentz Lindgren 12 (1927). —
(2) -KARAMELL. (förr) ett slags bröstkaramell med tillsats av karragen. Sturzen-Becker 1: 120 (1845, 1861). De i Stockholm så omtyckta karaghenkaramellerna. Grafström Kond. 304 (1892). —
Spalt K 614 band 13, 1935