Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KARPA kar3pa2, v.2 -ade.
Etymologi
[sv. dial. karpa åt sig, sannol. uppkommet gm metates av KAPRA 2]
(i vissa trakter, vard.) roffa (åt sig); nästan bl. i förb. karpa åt sig 10 4 0. SvTyHlex. (1851). WoJ (1891). Östergren (1929; angivet ss. ”landsdelsord, vard.”).

 

Spalt K 611 band 13, 1935

Webbansvarig