Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KEMI- ɟe1mi-, i vissa fall äv. 01—.
i ssgr: kemisk.
-GRAFI1004 l. 0104. [jfr t. chemigraphie, eng. chemigraphy] om den av österrikaren C. Augerer 1870 införda metoden (utgörande en förbättring av den tidigare fotozinkotypien) att gm metallhögetsning (vanl. zinkhögetsning) framställa klischéer för boktryck; jfr -TYPI samt ZINKOTYPI. Ekbohrn (1904). Kroon Reprodukt. 18 (1935). jfr: Kemigrafi .., af Penzkofer uppfunnen teckning, förmedelst gasartadt nederslag, genom rök o. s. v., på papper, sten el. a. d. Dalin 137 (1871). —
-GRAFISK1040. [jfr t. chemigraphisch] adj. till -GRAFI. Kemigrafisk anstalt. Cederquist, Justus, Fototypör, Kemigrafisk och xylografisk atelier. AdrKalSthm 1889, s. 68. Reproducering (av en bild) på kemigrafisk väg. ActaHortBerg. III. 2: 49 (1903). DN(A) 1919, nr 283, s. 1. —
-LUMINISCENS101004. [jfr t. chemiluminiszenz] fys. o. kem. av kemiska reaktioner framkallad luminiscens. KemT 1909, s. 126. —
-TYPI1004 l. 0104. [jfr d. kemitypi, t. chemitypie, eng. chemitypy; ordet bildat av uppfinnaren, dansken K. A. Th. Piil († 1884); jfr AUTOTYPI, FOTOTYPI] kemigrafi; urspr. om den av dansken K. A. Th. Piil använda metoden för dylik framställning av klischéer; äv. konkret, om dylik klisché l. avtryck av sådan. Pasch ÅrsbVetA 1847, s. 57. 3UB 9: 823 (1929). —
Spalt K 898 band 14, 1935