| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KEP ke4p, äv. käp4, sbst.2, r.; best. -en; pl. -er (Anm. Tidigast användes den eng. pl. capes. IdunModeT 1892, nr 3, s. 1. PriskurKMLundberg 1898, s. 57).
vidt, rundskuret, kappliknande klädesplagg utan ärmar som faller löst ned över axlarna, användt dels ss. ytterplagg o. då vanl. med kapuschong, rägnkrage, dels ss. del av damkappa l. damdräkt; äv. om likartat plagg för barn. Cape med ryschgarnering. IdunModeT 1893, nr 4, s. 4. Cape med kapuschong för barn. AllerMönstT 1902, s. 112. Den korta, pälskantade capen kan bäras som självständigt plagg eller på kappan. BonnierMT 1933, nr 1, s. 19. En duvgrå toalett med cape. Därs. nr 2, s. 14.
-ÄRM. mycket vid ärm som faller löst ned över armen på ett sätt som påminner om en kep. BonnierMT 1933, nr 2, s. 12.
Spalt K 903 band 14, 1935