Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KIRAGRA, r. l. f.; best. -an; äv. KIRAGER, r. l. m.; best. -n.
Ordformer
(chiragra 1738—1906. kirager (chi-) c. 1750—1894)
Etymologi
[jfr ä. d. kiragel, chiragra, t. chiragra, fr. chiragre; av lat. chiragra, av gr. χειράγρα, till χείρ, hand (jfr KIRO-, KIRURG) o. ἄγρα, fångst, snara, eg.: ngt som fångar, dvs. förlamar händerna; jfr PODAGER]
(†) med. gikt i handen (händerna); motsatt: podager (i dess urspr. bet.). Lind (1738). Linné Diet. 2: 158 (c. 1750). Adlerbeth HorSat. 84 (1814). Wretlind Läk. 2: 64 (1894). 2NF 5: 210 (1906).

 

Spalt K 974 band 14, 1935

Webbansvarig