| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KLANT klan4t, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Rinman, JernkA).
1) (numera knappast br.) tekn. träkloss (ss. del i en maskin o. d., t. ex. ss. underlag för ett annat maskinelement). Vid andra machiner (än hamrar) få de klotsar namn af Dynor, eller Klantar, som ligga under Axlar, Nålar, eller Tampar. Rinman 1: 455 (1788). JernkA 1824, s. 306 (om var särskild av två träklossar som nedskjuta kannan på en pump vid nedgåendet).
2) (bygdemålsfärgat) koll.: kort virkesavfall; plank- l. brädstumpar o. d. (kortare än 1/2 fot). Lundell (1893). En byggnadskomplex af resvirke och klant, innehållande ladugård (m. m.). PT 1907, nr 111 B, s. 2. BonnierKL 12: 885 (1928). Edberg TräB 36 (1929).
Spalt K 1083 band 14, 1936