Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLASA kla3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[avledn. av KLASE, sbst.1]
1) motsv. KLASE, sbst.1 2; refl., om växt l. växtdel.
a) (i vitter stil, mindre br.) om blommor l. frukter: bilda klasar, samla sig i klasar. Möller (1790). Syréner av alla upptänkliga kulörer .. klasa sig över gråa plank i folktomma gränder. SvD(A) 1929, nr 167, s. 8.
b) (†) om sädesbrodd: bilda en mångfald (tättsittande) stjälkar, dela sig i (många) grenar; jfr KLASE, sbst.1 2 c. Stridsberg Åkerbr. 43 (1727). All säd som kommer djupt, är senare at komma up om hösten, men får starkare brådd, klasar sig mycket, ty hon har rik föda. Brauner Åker 44 (1752). VetAH 1779, s. 18.
2) (numera knappast br.; jfr dock a) motsv. KLASE, sbst.1 3; refl.: bilda klungor l. grupper, samlas i flock(ar). Schultze Ordb. 2298 (c. 1755). Det var täckt att se dessa grupper af vackra barn, klasa sig kring de gamla tu, liksom grönskande skott kring åldriga stammar. Bremer Grann. 2: 249 (1837). — särsk.
a) (fullt br.) biodl. motsv. KLASE, sbst.1 3 a, om bin: samla sig i en klunga. Holm Biodl. 167 (1916).
b) (†) motsv. KLASE, sbst.1 3 d, om koppor l. utslag o. d.: sammanflyta (i större hudutslag). Möller (1790). Dalin (1852).
Särsk. förb.: KLASA SIG IHOP10 0 04. (numera knappast br.) till 2: flockvis samla sig l. tränga sig samman. Bremer Hem. 1: 36 (1839). De unga flickorna klasade sig ihop i fönstren. Dens. Strid 75 (1840). —
KLASA SIG SAMMAN10 0 32 l. 40, l. TILLSAMMAN(S)10 0 032 l. 040.
1) (numera knappast br.) till 2: flocka sig tillsammans. Bremer Brev 1: 385 (1836).
2) (†) till 2 b: gyttra ihop sig, flyta samman. VetAH 1756, s. 43. —
KLASA UT SIG. (†) till 1 b: grena ut sig. Hvarje korn (av den sådda rågen) klasar ut sig ända till 40 strån. Ström Skogsh. 238 (1837).

 

Spalt K 1138 band 14, 1936

Webbansvarig