Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KODDA kod3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[sv. dial. (Uppl., Finl.) kodda, avledn. till KODD i en icke anträffad bet. ’boll’]
(i sht i vissa trakter av Uppl. o. i Finl., starkt bygdemålsfärgat) i vissa bollspel: träffa (ngn) med bollen, bränna (se BRÄNNA, v. 6); äv. i uttr. kodda träff, träffa ngn med bollen. TPedFinl. 1895, s. 125. 2NF 3: 1020 (1905; i fråga om förh. i Uppsala). Hembygden- (Hfors) 1912, s. 148.

 

Spalt K 1785 band 14, 1936

Webbansvarig