Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KOMIK kωmi4k, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-. comique 1776—1844 (: comique´t, adv.))
Etymologi
[jfr eng. comic; av fr. comique (se KOMISK)]
(med vitter prägel l. vard. o. skämts., numera föga br.) komisk. GJEhrensvärd Dagb. 1: 12 (1776). Loppan är ett litet djur, / Högst komik till sin figur. Sehlstedt Småpl. 8 (1850). Den förträfflige skollärarens komika figur. Blanche Bild. 1: 37 (1863). Strindberg GötR 51 (1904). Östergren (1930; angivet ss. vard.).

 

Spalt K 1932 band 14, 1936

Webbansvarig