Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KOMPRIMERA kom1prime4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr KOMPRESSION, KOMPRESSOR.
1) (i fackspr.) sammantrycka l. hoptrycka (ngt), trycka (ngt) samman, hoppressa (ngt). De på mindre diup (liggande bärgarterna hava) .. förmodeligen af ofvanliggande massor (blivit) comprimerade. Wallerius Tank. 143 (1776). Torftillverkningen vid Elmhult levererar komprimerad prima maskintorf. LdVBl. 1885, nr 129, s. 4. Alm VapnH 141 (1927). — särsk.
a) med. utöva tryck på (en kroppsdel) medelst förband o. d., hoptrycka (ett kärl o. d.). CollMedP 1704, s. 282. Komprimerande (förband). Svalin Ordl. (1847). LbKir. 1: 503 (1920).
b) fys. o. tekn. med avs. på luft l. annan gas: gm hoppressning minska volymen av (luft osv.), sammantrycka, förtäta. Triewald Förel. 2: 12 (1729, 1736). Syrgasen komprimeras på starka stålbomber till 150 atm. tryck. Starck Kemi 11 (1931).
c) (föga br.) med avs. på uttryckssätt l. framställning o. d.: hoptränga, sammantränga, koncentrera. (Schück o.) Warburg 2LittH 2: 501 (1912). SvD(A) 1931, nr 89, s. 5.
2) (†) med avs. på känsla o. d.: undertrycka, kuva. Förargelsen, som han nödgades komprimera. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 284 (1811). Andersson (1845, 1857). NF (1884).
Spalt K 2066 band 14, 1937