| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KONFERENS kon1ferän4s, äv. -aŋ4s, r. l. f. ((†) n. RARP 4: 158 (1649), HH XXI. 1: 97 (1711)); best. -en; pl. -er ((†) -entier. Svart Ähr. 52 (1560), RARP 7: 71 (1660)).
1) samtal, rådslående, underhandling; äv.: sammankomst av flera personer för dryftande av vissa frågor; ofta om politisk rådplägning l. sammankomst (i sht förr om furstes rådslag l. sammanträde med sina rådgivare); äv. konkret, om deltagarna i sammanträde l. sammankomst. Hålla (förr äv. träda i) konferens med någon. Svart Ähr. 52 (1560). Bleffve dhe Ryske Gesandterne inlåtne till conference medh Senaten uthi Råd-Cammaren. RP 3: 126 (1633). Oppositionskarlarne från Riddarhuset .. (höllo) en konferens hos grefve Anckarswärd. Liljecrona RiksdKul. 64 (1840). Efter ett par timmars konferens med sina underordnade .. tog .. (polismästaren) sig en funderare. Hellström Malmros 59 (1931). DN(A) 1933, nr 77, s. 1. — särsk.
a) om sammanträffande l. möte av personer (med gemensamma intressen) till rådplägning, föredrag, diskussioner o. d.; möte: ofta närmande sig l. övergående i bet.: kongress. Konferensen för industriell äganderätt i Bern. SFS 1905, Bih. nr 2, s. 3. jfr: Skillnaden mellan internationella kongresser och konferenser har på senare år alltmer utjämnats genom vidgad användning af termen konferens. 2NF 36: 1130 (1924). — jfr POST-, PRÄST-, TELEGRAF-, ÅRS-KONFERENS m. fl.
b) pedag. om (sammankomst för) överläggning mellan lärare i en skola. Broocman TyUnd. 2: 146 (1808). PedT 1896, s. 674. — jfr KLASS-, LÄRAR-, ÄMNES-KONFERENS m. fl.
2) (†) diskussion l. disputation med förhör (inför akademisk lärare o. d.). Rudbeck Bref 40 (1666).
-RÅD. [jfr d. konferensraad] eg.: medlem av en furstes rådgivande församling o. d.; titel som anger att ngn tillhör en hög rangklass; numera bl. i fråga om danska förh. HSH 17: 341 (1742). 1779 afled Lövenörns fader såsom Conferentz-Råd. KrigVAH 1827, Tal s. 39. 3NF (1929; i fråga om d. förh.).
Spalt K 2096 band 14, 1937