Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONTENTEMENT, n. (OxBr. 10: 285 (1626), Götrek HbDryck. 23 (1835)) l. m. l. f. (OxBr. 10: 322 (1631), Rothovius Birckhåltz E 3 b (1664)); pl. -er (Dalin Vitt. 4: 499 (1750)).
Ordformer
(oftast skrivet con-. -tentament 1626—1679. -tentamente 1673. -tenteman 1678. -tentement 1631—1871)
Etymologi
[av fr. contentement, avledn. av contenter (se KONTENTERA)]
(†) användt ss. vbalsbst. till KONTENTERA.
1) motsv. KONTENTERA 1.
a) motsv. KONTENTERA 1 a: tillfredsställelse; belåtenhet. OxBr. 10: 322 (1631). Och skulle mig wara ded största Contentament at (osv.). AOxenstierna Bref 4: 280 (1646); jfr 3. ESoop (1679) hos Bolinus Dagb. 80. Dalin (1871).
b) motsv. KONTENTERA 1 b: tillfredsställande. Aldenstund iagh mitt samwete til et contenteman hafwer sökt det expedient, at (osv.). ConsAcAboP 4: 452 (1678).
2) motsv. KONTENTERA 2, konkret: godtgörelse, betalning. OxBr. 10: 285 (1626). (Han har) hoos H. K. M:t om dess (dvs. den levererade rågens) contentement och betallning .. ahnhollit. Därs. 316 (1631).
3) motsv. KONTENTERA 3: nöje, förlustelse. Rosman BjärkSäb. 2: 151 (cit. fr. 1673). Dalin Vitt. 4: 499 (1750). Sahlstedt 20 (1769).
4) bildl.: dryck beredd av (rostad) mandel l. kastanjer l. nötter samt mjölk o. äggula (o. kryddor). Vanligt Kontentement. .. Kontentement af Kastanier. Götrek HbDryck. 23 (1835). Dalin (1871).

 

Spalt K 2242 band 14, 1937

Webbansvarig