Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KORAL kωra4l, sbst.2, r. (l. m.); best. -en, äv. -n; pl. -er.
liturgisk sång l. musik, kyrkosång, kyrkomusik; melodi till kyrklig sång, koralmelodi; i fråga om nutida förh. vanl.: psalm resp. psalmmelodi. Londée Kellner Föret. 4 b (1739). Choralen framskrider långsam och högtidlig. Mankell Lb. 75 (1835). Koralen till psalmen ”Vår Gud är oss en väldig borg”. Oscar II IV. 1: 121 (1871, 1890). Koralen sättes vanligen för blandad kör. Wegelius Musikl. 2: 162 (1889). särsk. (i vitter stil) bildl. Atterbom SDikt. 2: 19 (1810, 1838). I skogarne brusar högtidlig koral. Wirsén Sång. 195 (1884). Bergman TrAllt 138 (1931).
-BOK; pl. -böcker. samling av koraler i bokform; psalmbok med tillhörande melodier. DA 1771, nr 92, s. 3. Svensk Choralbok Af Kongl. Psalm-Kommittén gillad och antagen År 1819. Hæffner (1820; boktitel). —
-FÖRFATTARE. —
-MOTIV. Nästan alla .. (Palestrinas) arbeten äro skrifna öfver gregorianska koralmotiv. Valentin Musikh. 2: 8 (1901). —
-NOT; pl. -er. om i den gregorianska koralen användt nottecken i form av en fyrkant; i pl. stundom övergående i bet.: koral. Envallsson 61 (1802). 2NF 18: 772 (1912). —
-PASSION. (i fråga om äldre katolska förh.) konkret: framställning av passionshistorien, sjungen till gregorianska koraler. 2NF 21: 192 (1914). Jeanson (o. Rabe) 1: 175 (1927). —
-PSALMBOK~02 l. ~20. psalmbok med tillhörande koraler. Gnosspelius Choralfr. 19 (1880). SFS 1921, s. 1597. —
-SPELNING. —
-SÅNGARE. —
-SÄTTNING. sättning (komposition) av koral(er) l. utmärkande för koraler. NF 6: 468 (1882). Nodermann Hymn. 1: 76 (1911). —
KORALIST, m.; best. -en; pl. -er. (äv. skrivet chor-) [jfr t. choralist] (i fråga om ä. förh.) koralsångare; medlem av kyrko- l. skolsångkör. Broman Glys. 2: 102 (c. 1730). HLittSt. 3: 134 (1882; i fråga om förh. på 1820-talet).
Spalt K 2400 band 14, 1937