Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KOSMA, v.; vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.); -ERSKA (se avledn.).
Ordformer
(kosm- 1679 (: Kosmerij)—1908 (: kosmerskan). kåssm- 1704)
Etymologi
[sv. dial. kosma; möjl. rotbesläktat med TJUSA. — Jfr KOSMA, sbst.]
(†) trolla, utöva signeri. Moræus Schonæus 445 (c. 1685). Gadelius Tro 2: 42 (i handl. fr. 1704).
Avledn.: KOSMERI, n. (†) signeri. Hiärne Suurbr. 119 (1679). Gadelius Tro 2: 43 (i handl. fr. 1704). —
KOSMERSKA, f. (†) kvinna som utövar trolldom, signerska. Fatab. 1908, s. 116.

 

Spalt K 2554 band 14, 1937

Webbansvarig