Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KRAPP krap4, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; förr äv. (i bet. 2) KRAPPER, sbst.
Ordformer
(crabbes 1554. krap 1571—1756 (: Kraprötter). krapp 1640 osv. krapper 1560)
Etymologi
[jfr d. krap, t. krapp; av holl. krap, mnl. crap(pe); trol. samma ord som mnt. krappe, hake, klo (t. krapfen, fht. krapfo), onasalerad biform till KRAMPA, sbst.2, o. syftande på de haklika taggarna hos Rubia tinctorum Lin.]
1) växt tillhörande släktet Rubia Lin. l. familjen Rubiaceæ; särsk. om (den förr odlade) arten Rubia tinctorum Lin. Serenius Kk 3 a (1734). Linné Vg. 127 (1747). Krapp .., hvars rot gifver det brukliga röda färgämnet. Regnér Begr. 212 (1793). Jönsson Gagnv. 379 (1910).
2) den (i sht förr) till beredande av färgämne, ävensom i medicinen använda roten av vissa arter av släktet Rubia Lin., särsk. Rubia tinctorum Lin.; därav beredt (rödt) färgämne; jfr ALISARIN 1. Crabbes — 21 loth. KlädkamRSthm 1554 G, s. 28 b. TullbSthm 12/5 1571. Malen och god Krapp. PH 5: 3568 (1753). Krappen användes .. till färgning af bomull och bomullstyger. Jönsson Gagnv. 379 (1910). SFS 1922, s. 476. jfr (†): Krapper (blå ferga). TullbSthm 30/9 1560. — jfr KORK-, MULL-KRAPP.
Ssgr (i allm. till 2; i fackspr.): KRAPP-BAD. jfr BAD 1 c. JournManuf. 3: 134 (1833). —
-BLOMMA, r. l. f. [jfr holl. krapbloem(en), fr. fleurs de garance] tvättad o. jäst, malen krapp. Liedbeck KemTekn. 780 (1867). 2NF 14: 1214 (1911). —
-BLÄCK. skriv- o. kopiebläck beredt med tillsats av krapp. NVexjöBl. 1859, nr 27, s. 4. AHB 122: 9 (1885). —
-BRUNT, n. Berzelius ÅrsbVetA 1836, s. 259. WoJ (1891). —
-EXTRAKT. Pasch ÅrsbVetA 1841, s. 23. —
-FÄRG, förr äv. -FÄRGA, r. l. f. TullbSthm 12/5 1571 (om färgstoff). Warg Bih. 123 (1765; om färgnyans). —
-FÄRGAD, p. adj. —
-FÄRGNING. Svanberg ÅrsbVetA 1848, s. 332. —
-FÄRGÄMNE~020. —
-KARMIN. Nisbeth 846 (1868). Krappkarmin .. blandningar af krapplack med konsjonell, fernbock o. d. NF 8: 1487 (1884). —
-KLI. Man skiljer fibriller och rotskalet ifrån (krapproten), hvilka få namn af Mullkrapp eller Krappkli. Berzelius Kemi 5: 600 (1828). —
-KOL. ett krappextrakt med koncentrerat krappfärgämne. Pasch ÅrsbVetA 1828, s. 68. —
-LACK. [jfr t. krapplack] en röd lackfärg. JournManuf. 1: 108 (1825). —
(1) -PLANTA, r. l. f. Åkerman KemTechn. 2: 290 (1832). —
(1) -PLANTAGE. (förr) VetAH 1751, s. 320. Tvänne små försök med en Krapp-Plantage vid Alingsås och på Gottland. SvMerc. 2: 239 (1756). —
-PURPUR. [jfr holl. krappurper] ett av de färgämnen som förekomma i krapp: purpurin. Berzelius ÅrsbVetA 1836, s. 254. —
-ROSA, n. lackfärg liknande krapplack; äv. om färgnyansen. SFS 1894, Bih. nr 58, s. 15 (om färgstoff). Sylwan Ryor 139 (1934; om färgnyans). —
(1; jfr 2) -ROT, sbst.1 rot av krapp (i bet. 1); äv. om det därav erhållna färgämnet krapp. SvMerc. 1: 577 (1756). HantvB I. 1: 69 (1934). —
-ROT, sbst.2 [av t. krapprot] (†) = -RÖDT. Lindestolpe Färg. 11 (1720). —
-RÖD. [jfr holl. krapprood, t. krapprot] Schultze Ordb. 2427 (c. 1755). —
-RÖDT, n. om färgstoffet l. färgnyansen. Lindestolpe Färg. 38 (1720). Sylwan Ryor 139 (1934). —
-SOPPA, r. l. f. färg. EconA 1808, febr. s. 94 (1807). —
(1) -VÄXT. bot. växt tillhörande familjen Rubiaceæ; i pl. äv. ss. namn på denna familj. Rebau NatH 2: 149 (1879).

 

Spalt K 2660 band 15, 1937

Webbansvarig