Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KRAVATT kravat4, r. l. m. ((†) n. Kling Spect. P 4 a (1735)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet cra-. -at 1716—1880. -att 1813 osv.)
Etymologi
[jfr t. krawatte, eng. cravat; av fr. cravate, etymologiskt samma ord som KROAT o. KRABAT; eg.: bindel som bars kring halsen av de kroatiska ryttarna (under trettioåriga kriget)]
1) herrhalsduk (av växlande form under olika tider); i senare tid oftast om (i sht färdigknuten) slips l. ”heltäckare” i motsättning till ”rosett”; förr äv. om till kvinnodräkt hörande halskläde l. bröstduk. Swedberg Schibb. 216 (1716). Än hafva de (dvs. männen) slätt Cravat, än är det buckligt. Kling Spect. P 4 a (1735). Dyrbara skjortknappar brukas blott till små kravatter; nyttjas kravatter med långa ändar, så brukas en enkel bröstnål. SthmModeJ 1843, nr 2, s. 8. Silkedukar ”näsdukar” och ”kravatter” med eller utan broderier. Karlin KultM 30 (1888; i fråga om kvinnodräkt). Rosetter o. kravatter för nedvikta o. dubbelvikta kragar. KatalÅhlénHolm 37: 77 (1916). — jfr ATLAS-, DAM-, SIDEN-KRAVATT.
2) mil. prydnadsband på fanstång. KrigVAT 1838, s. 85. Kravatterna (tofshållarne) erhöllo (1819) .. de svenska färgerna och förseddes med tofsar af silkesbuljoner. Spak Fan. 19 (1890).
Ssgr (till 1): KRAVATT-FABRIK. —
-NÅL. kråsnål. SD 1892, nr 336, s. 7. Kravattnål .. av 18 karats guld med liten pärla. KatalÅhlénHolm 95: 193 (1928). —
-SÖMMERSKA. GHT 1937, nr 220, s. 18.

 

Spalt K 2676 band 15, 1937

Webbansvarig