| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KRISTLIG kris3tlig2, äv. (numera bl. ngn gg i religiöst spr. l. i vitter stil, ngt ålderdomligt) KRISTELIG kris3telig2, förr äv. KRISTERLIG, adj. -are. adv. = (†, Ps. 1695, 135: 8), -A (†, Sundelius NorrköpMinne 88 (i handl. fr. 1595: ochristeliga), Juslenius 43 (1745)), -AN (†, Prytz MStenbock D 2 b (1633)), -E (†, Svart Ähr. 45 (1560), SynodA 2: 44 (1586)), -EN (UpplDomb. 2: 70 (1579) osv.), -T (DA 1771, nr 19, s. 3, osv.).
1) som har avseende på l. grundar sig på l. präglas av l. står i överensstämmelse med kristendomen; numera nästan bl. om sinnelag, handling, levnad o. d.: värdig en kristen, överensstämmande med kristen sed l. lära; jfr KRISTEN I 1. En kristlig vandel l. levnad. Ett kristligt sinne(lag). Kristlig kärlek till nästan. Bisper oc klerker som moth .. cristelighe tro oc ære odömdhe .. haffwa varith halshugna. G1R 1: 32 (1521). Alt thet en christeligh och euangelisk lära tilhörer. FörsprRom. 6 a (NT 1526). Een rätt christelighen troo. OPetri MenFall D 7 b (1526). Lef menskligen, lef Christeligen, lef saligen. Scherping Cober 1: 294 (1734). Christelig enfald / klädde från hufvud till fot den sjuttiårige gubben. Tegnér (WB) 3: 109 (1820). Omsorgen om barnens kristliga uppfostran. Kat. 1878, nr 239. Hon var kristligt sinnad, fast inte nyläserska utan präst- och kyrkotrogen. Wägner ÅsaH 24 (1918). Kristligt socialt arbete. SvD(A) 1934, nr 195, s. 14.
2) (numera knappast br.; jfr dock a) om person l. stat l. sammanslutning o. d.: som bekänner sig till kristendomen, kristen (se d. o. I 2); ofta motsatt: hednisk (l. mohammedansk); om person äv. (med huvudsaklig tanke på det inre, religiösa livet): from, gudfruktig, religiös. G1R 1: 233 (1524). Then helga christeligha kyrkio. OPetri MenFall E 4 b (1526). Then Christeligha församblingen j Hierusalem. Dens. Clost. A 2 a (1528). Saligh konungh Carll, höglofligh och christeligh i åminnelsse. AOxenstierna 2: 101 (1612). RelCur. 35 (1682). Cristerliga och Rättsinta Menniskor. VDAkt. 1735, nr 214. På berget Carmel bo Christliga och Turkiska Eremiter om hvarandra. SvMerc. V. 4: 225 (1760). Med all sin religiositet hvarken ville eller kunde .. (Shelley) vara kristlig. (Cavallin o.) Lysander 394 (1878). Lundström Jörgenb. 117 (1895). — särsk.
a) (fullt br.) om förening l. företag l. rörelse o. d. som står på kristen grund l. arbetar för kristna idéer. Kristliga föreningen av unga män (vanl. förkortat KFUM) [efter eng. the young men’s christian association]. Kristliga föreningen av unga kvinnor (vanl. förkortat KFUK) [efter eng. the young women’s christian association]. Kristliga studentvärldsförbundet. Sverges kristliga studentrörelse. SD 1887, nr 285, s. 2. ProgrVerldskonfKFUM 1888, s. 1. Ahnfelt Et. II. 2: 103 (1906).
b) (†) i uttr. kristligt blod, kristet blod. Thet kristeliga blodz vtgiutilse. G1R 7: 513 (1530). SvTr. V. 1: 243 (1617).
3) (numera knappast br.) i överförd anv.: hörande till l. sammanhängande med kristendomen, utmärkande för l. gällande osv. kristna människor, förekommande i kristen tid l. bland kristna människor. Wallin 1Pred. 1: 68 (c. 1830). Den Christliga runhällens bestämmelse att upptaga flere aflidnas namn. Liljegren Runl. 120 (1832). Genom upptäckterna i katakomberna har utbildat sig en särskild kristlig konstarkeologi. NF 9: 52 (1885).
4) (ngt vard.) i allmännare anv.: human, mänsklig, barmhärtig; hederlig; jfr KRISTEN I 4. SvTr. V. 1: 133 (1603). Ett Christeligit byte. KKD 6: 69 (1708). Var kristlig och slå ej så hårdt. Weste FörslSAOB (1823). Liljecrona RiksdKul. 271 (1840). (Assessorn föreslog) att de alla skulle sitta ned några ögonblick och kristligt dela smörgåsarna. Forssman Gret. 65 (1897). Böök Lejon 39 (1935).
1) till 1 o. 2: egenskap(en) l. förhållande(t) att vara kristen; religiositet, gudsfruktan. Juslenius 43 (1745). Innefattar icke kristlighet äfven ödmjukhet? Carlén Köpm. 2: 297 (1860). SvTeolKv. 1933, s. 314. särsk. (†) om den kristna läran l. kristendomen. Ett obehörigt sammanblandande af hedendom och christlighet .. har (man) att förebrå .. honom (dvs. Prudentius). Thomander 2: 580 (1828). Reuterdahl InlTheol. 369 (1837).
Spalt K 2835 band 15, 1938