Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KRÄPPEL l. KRÄBBEL, n.
Ordformer
(kräbbel 1682—1748. kräppel (kräpel(l), kräpl, kreppel) 1634—1717)
Etymologi
[till KRÄPPLA, v.]
(†) träta, tvist, gräl, käbbel. RARP 2: 91 (1634). När reglorna (för ordens stavning) en gång äro satte, behöfves intet vidare kreppel der medh. Hiärne Orth. 100 (1717). Wennerdahl 609 (1748).

 

Spalt K 3076 band 15, 1938

Webbansvarig