| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KUBISK kɯ4bisk, adj.; adv. -T.
a) som till formen liknar en kub, som har samma form som en kub, kubformig, tärningsformig. Ett cubiskt käril. König Mec. 36 (1752). En kubiskt formad hall. SvD(A) 1933, nr 31, s. 22. — särsk. (mindre br.) oeg. o. bildl. Det kubiska, det på en gång djupa, breda och höga, vetandets företräde framför det till platthet uttänjdas. Järta 2: 322 (1824). särsk. om person: bred o. undersätsig. Gubben Söderbom är en gammaldags skeppare, en liten kubisk figur. Engström Bläck 40 (1914).
b) (numera mindre br.) som har avseende på en kropps volym, volym-; jfr KUBIK, adj. 2. Alnen, therefter all .. Cubisk mätning bör skie. FörordnMåhlMåttVigt 29/5 1739, s. A 2 a. En mila af samma cubiska innehåll, som en annan. Uhr Koln. 79 (1814). Hos fasta kroppar måste man skilja emellan kubisk och lineär utvidgning. Fock 1Fys. 395 (1854). — särsk. (numera knappast br.) ss. bestämning till sbst. betecknande längdmått, i uttr. betecknande rymdmått: kubik-. Block MotalaStr. 5 (1708). Vigten af en kubisk centimeter vatten. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 67 (1854).
2) mat. motsv. KUB 2: som har avseende på l. sammanhänger med tredje digniteten av ett tal o. d. Kubisk ekvation, ekvation av tredje graden. ESwedenborg (c. 1735) i Lychnos 1937, s. 251. Et Sätt at finna Quadratiska och Cubiska Factorer i Æquationer af femte Graden. VetAH 1795, s. 22. SvUppslB (1933).
Spalt K 3110 band 15, 1938