kubik | SAOB

Publicerad 1938

KUBIK, numera bl. i ssgr KUBIK- kubi3k~ l. kɯ-, adj.

Ordformer

(förr äv. skrivet cu-, -ic. cubick 1691 (: Cubick foot). kubik (cu-, -ic) 1691 osv. cubiqve- 1752 (: cubiqve-famnens))

Etymologi

[jfr dan. o. t. kubik, eng. cubic; av fr. cubique, av lat. cubicus, avledn. av lat. cubus; jfr gr. κυβικός, avledn. av gr. κύβος (se KUB)]

1) (†) som har form av en kub, kubformig, tärningsformig; jfr KUB 1. Rålamb 8: 69 (1691). En Grop uti Cubic skapnad. Cronstedt PVetA 1741, s. 13. Ekbohrn (1868).

2) som har avseende på föremåls volym l. rymd, eg. beräknad efter en kub av samma volym som föremålet i fråga; jfr KUB 1; numera bl. i ssgr. Malmens cubika rymd. Garney Masmäst. 226 (1791). Dalin (1852). — särsk. i ssgr med senare ssgsleden betecknande ett längdmått, för att beteckna rymdmått motsvarande en kub vars sida har längden av ifrågavarande mått; så mycket av en vara o. d. som rymmes i ett dylikt mått.

3) i ssgr: som har avseende på tredje digniteten av ett tal l. en storhet; jfr KUB 2.

Ssgr: (2 slutet) KUBIK-ALN. (i sht förr) HSH 35: 363 (1659). —

(2) -BETING, n. bärgv. jfr BETING, sbst.2 1 b. JernkA 1870, s. 132. Kubikbeting beräknas efter det brutna bergets volym i fast klyft. Wetterdal Grufbr. 357 (1878). JernkA 1881, s. 47. —

(2) -BRYTNING. (mindre br.) bärgv. brytning av malm o. d. för vilken priset beräknas efter den brutna malmens osv. volym. Nicander ÅmVetA 1799, s. 32. —

(2 slutet) -CENTIMETER~0020. —

(2 slutet) -DECIMETER~0020. —

(2 slutet) -FAMN. (i sht förr) jfr FAMN II 1. König Mec. 100 (1752). —

(1) -FORM. (†) kubisk form; jfr FORM I 1. Weste FörslSAOB (1823). —

(2 slutet) -FOT. (i sht i fackspr.) jfr FOT 8. Stiernhielm Arch. I 1 b (1644). Edberg TräB 10 (1929). särsk. (numera knappast br.) om målkärl av en kubikfots rymd. BoupptVäxjö 1872. —

(3) -FÖRHÖJNING. (†) upphöjning av ett tal till tredje digniteten. Swedenborg Reg. 6 (1718). —

(2) -INNEHÅLL~002 l. ~200. volym, rymd, rymdinnehåll. ILandtmät. 1725, s. B 1 b. Wirgin Häls. 1: 41 (1931). —

(2) -INRYMME. (†) = -INNEHÅLL. VetAH 1780, s. 38. —

(2 slutet) -KILOMETER~0020. —

(2 slutet) -KVARTER~02. (förr) åttondedelen av en kubikfot. Rålamb 1: 42 (1690). —

(2 slutet) -LINJE. (förr) 1 kubiktum (indelas) i 1000 kubiklinier. SFS 1855, nr 16, s. 6. —

(2) -MASSA. skogsv. efter volymen beräknad virkesmassa. Träden tilltaga i kubikmassa icke lika mycket hvarje år. Ström Skogsh. 23 (1830). HandInd. 432 (1926). —

(2 slutet) -METER. —

(2 slutet) -MIL. —

(2 slutet) -MILLIMETER~0020. —

(2) -MÅL. (†) = -MÅTT 2. Berzelius Kemi 3: 271 (1818). —

(2) -MÅTT.

1) (†) abstr.: mätning beräknad efter kuber. Andersson (1845). Ekbohrn (1868).

2) konkret: rymdmått. Nordforss (1805).

3) (†) rymd. Kärilletz Cubic Mått. Rålamb 1: 38 (1690). —

(3) -ROT. mat. i förhållande till ett givet tal: tal som multiplicerat med sin egen kvadrat giver till resultat detta tal, tredje roten till ett visst tal. Swedenborg Reg. 7 (1718). —

(2 slutet) -STÅNG. (förr) rymdmått motsvarande en kub vars sida har längden av en stång, dvs. 10 fot. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 51. 2NF 15: 178 (1911). —

-TAL.

1) (numera föga br.) till 2: tal som uttrycker volymen av ngt. Beskaffenheten af Virket och dess ungefärliga cubiktal. DA 1808, nr 66, s. 3. Ström Skogsh. 116 (1846).

2) (mindre br.) mat. till 3: tal som utgör tredje digniteten av ett annat tal. Rålamb 1: 10 (1690). SvUppslB (1933). —

(2 slutet) -TOLL. (†) = -TUM. Rålamb 1: 16 (1690). —

(2 slutet) -TUM. (i sht förr) Hofcal. 1739, s. 43. jfr DECIMAL-KUBIKTUM.

Spalt K 3109 band 15, 1938

Webbansvarig