Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KUDDE kud3e2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(kodde 1682. kudd 1655—1680. kudde 1640 osv. -a, nom. c. 1635—1766. -a, oblik form 1749—1777)
Etymologi
[sv. dial. kudde, ärtskida; jfr ä. dan. o. nor. dial. kodde, isl. kodde, kudde; jfr äv. mnt. kodde, kudde, gris, meng. codde, ärtskida, ävensom sv. dial. kudd, liten pojke, liten person; eg. identiskt med KODD o. besläktat med KOTTE o. KUT]
1) mindre, ofta rektangulär, sluten påse, vanl. av tyg, som fyllts med stoppning av fjäder o. dyl. o. i allm. användes ss. stöd l. underlag, dyna (se DYNA, sbst.1 1); vanl. om mindre sådan, använd i bädd ss. underlag under huvudet l. i soffa, länstol o. dyl. ss. flyttbart stöd l. underlag; stundom om själva överdraget l. varet; äv. om för liknande ändamål använd behållare (av gummi) som kan blåsas upp med luft; jfr BOLSTER, DYNA, sbst.1, HYENDE, MADRASS, PUTA, PÖL. Hon sjönk ned bland kuddarna på divanen. Fatab. 1917, s. 52 (1637). Får jag lof att springa in efter en kudda och lägga under hufvudet? CIHallman 99 (1777). SvD(A) 1934, nr 211, s. 18. — jfr ARM-, AXEL-, BOK-, BRAS-, DAMAST-, DIVANS-, DUN-, FJÄDER-, HUVUD-, HÖRN-, LUFT-, LÅNG-, RES-, SIDEN-, SITT-, SKINN-, SNED-, ÖRNGOTTS-KUDDE. — särsk.
a) i pl., övergående i bet.: sängkläder. Cederschiöld Riehl 2: 84 (1878).
b) om kuddliknande (del av) apparat. Fock 1Fys. 550 (1855; om rivtyg till elektricitetsmaskin). Liten kudde för (stämpel)svärta. Östergren (1931).
c) (mindre br.) om simdyna. SthmFolkskBer. 1917—18, s. 71. — jfr SIM-KUDDE.
2) oeg., om föremål som i ngt avseende liknar en kudde (i bet. 1). Sälskär, som .. hvälfde sina kala kuddar på studsarhåll från stranden. Hemberg Kola 34 (1902). — jfr BLAD-, FRUKT-, GULD-, POLER-KUDDE. — särsk.
a) byggn. = BOLSTER 1 b β; jfr DYNA, sbst.1 3 a. Nyblom AntikK 14 (1864). Nordensvan KonstH 1: 12 (1911).
b) (förr) bärgv. bunt (av viss storlek) av stickor avsedda till bloss (se d. o. 1). Ström MinnB 17 (c. 1865).
c) (i vissa trakter) om fröbalja; jfr BALG 2 c, BALJA, sbst.1 2 c, BÄLG I 5 b, SKIDA. Linc. Zzz 5 a (1640). Boije Landth. 241 (1756).
d) (föga br.) bot. om växt l. samling av växter som gm sitt växtsätt bildar en kuddliknande tuva. 2NatLiv 178 (1930).
e) i sht tekn. om maskindel o. d. avsedd att upptaga stötar l. tryck. 1 st. Ny Präss-skruf med kudde af jern. Ambrosiani DokumPprsbr. 194 (i handl. fr. 1788). TT 1890, s. 13.
Ssgr (i allm. till 1): A: (2 d) KUDD-BILDANDE, p. adj. bot. En kuddbildande (växt)art. 2NatLiv 176 (1930). —
-FORMIG. —
-HUVA. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = -ÖVERDRAG; jfr HUVA, sbst.1 2 h. RedNordM 1915, s. 9. —
-KÄNSEL. med. abnorm känselförnimmelse av att ett visst hudområde tryckes mot en kudde l. dyl. Wretlind Läk. 9—10: 39 (1901). —
-KÄNSLA. med. = -KÄNSEL. Almkvist Könssj. 175 (1924). —
-LIK, adj. —
-LIKNANDE, p. adj. —
-VAR, n. (kudd- 1820 osv. kudde- 1803) var till en kudde. BoupptVäxjö 1803. —
(2 d) -VÄXT. bot. konkret: växt som bildar ”kuddar”. 2NatLiv 178 (1930). —
-ÖVERDRAG~002 l. ~200. (yttre) hölje kring en kudde. ÖoL (1852).
B (†): (2) KUDDE-HUVUD. växten Taraxacum officinale Web., maskros, lejontand. Franckenius Spec. B 4 a (1638). Bromelius Chl. 23 (1694). —
-VAR, se A.

 

Spalt K 3114 band 15, 1938

Webbansvarig