| Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KURIÖS kur1iø4s l. kɯ1-, l. KURJÖS kurjø4s, adj. -are. adv. -T.
1) (†) som har stor omsorg om ngt, mån om ngt, nitisk. Iag .. har altijt waritt Curieus om Mijn reputation. HSH 19: 383 (1638). Rudbeck Bref 346 (1695).
2) (†) intresserad; vetgirig.
a) som är intresserad av ngt l. som har mångsidiga intressen, i sht i fråga om litteratur l. vetenskap o. d., vetgirig, intresserad; iakttagande, forskande. RelCur. 374 (1682). (Inskränkning i införandet av utländska aviser) blefve stor ”lamentation för them, som äro curieuse att hafwa främmande aviser”. 2Saml. 13: 131 (1685). En Curieus menniskia skulle väl önska sig kunna vinna alle språks vetenskap. Salberg Gr. 6 (1696). KrigsmSH 1797, s. 181 (1774).
b) som opåkallat l. på ett opassande sätt söker få kännedom om det som icke angår honom, nyfiken. Ekeblad Bref 1: 202 (1652). Weste FörslSAOB (1823; familjärt). Fries BotUtfl. 1: 90 (1843). Ekbohrn (1868).
3) som (gm sin avvikelse från det vanliga l. alldagliga) är ägnad att väcka intresse.
a) (†) om ngt sakligt: egenartad, ovanlig, märkvärdig; intressant; sevärd; äv.: sinnrik. (Adeln ville att landtmarskalksstaven) någet Curios giordes med Förgylta Ringer och wäl Zierlich. RARP 3: 231 (1642). En och annan af Bruksförwaltarne (borde övertalas) .. at inventera och inrätta wakre och curieuse Jern-Manufacturer. Bergv. 1: 467 (1695). Här (i Verona) äro flere curieuse Medailler, som icke en gång finnas i Konungens Cabinet i Paris. Björnståhl Resa 1: 465 (1773). Geijer I. 8: 424 (1814). — särsk. i uttr. det blir kuriöst att få veta ngt o. d., det blir intressant l. ”roligt” att få veta ngt osv. Porthan BrefCalonius 214 (1795). Det skall bli kuriöst, att höra hvad han nu har att förkunna. 3SAH XXXVII. 2: 332 (1848).
b) (ngt vard.) om sak l. person: märkvärdig, egendomlig, underlig, besynnerlig, konstig; äv.: löjlig. Dhe Swenske (underhandlarna) .. stälte .. sin Reesa fort, effter en så långsam, curieus och förtreteligh affhandling. Widekindi KrijgH 884 (1671). Tåcke kåriöst ägg! det damp i gålfvet i natt och gick intet sönder, det betyder något det. Sahlstedt SagTupp. 3 (1758). En curieuse Anecdote skall jag .. berätta, som jag först i går fick veta. Kellgren (SVS) 6: 343 (1794). Den kuriösa språkprodukt, som kallas ”Pidgin-English”. Nyström NKina 1: 154 (1913). SvD(A) 1935, nr 203, s. 3.
Spalt K 3257 band 15, 1938