Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
KÄNGURU käŋ4gɯrɯ l. ɟäŋ4-, l. -äŋ4ɯ-, l. -ur-, l. -ru, ngn gg302 (kä`nnguru Dalin), förr äv. KANGURU, m. l. r.; best. -run ((†) känguren Palmblad LbGeogr. 83 (1837)); pl. -ruer (Sundén (1886) osv.) l. -rur (Hultman SvDiam. 60 (1909) osv.). Anm. Förr användes ofta den utländska (eng.) pl. på -s. DA 1824, nr 276, s. 1. Cannelin (1921; jämte -er).
(australiskt) pungdjur tillhörande familjen Macropodidæ; utom i ssgr o. zool. bl. i inskränktare anv., om djur tillhörande underfamiljen Macropodinæ; i pl. äv. (zool.) ss. benämning på dels underfamiljen Macropodinæ, dels familjen Macropodidæ. Cook 3Resa 28 (1787). (Till pungdjuren) hör känguru, som har mycket korta framben, men långa bakben, hvarmed han gör långa hopp. Berlin Lrb. 36 (1876). 4Brehm 5: 420 (1923). jfr: Detta djuret blef af Indianerna kalladt Kanguroo. Fréville Söderh. 2: 219 (1776). — jfr ANTILOP-, BJÖRN-, GLASÖGON-, HAR-, HJORT-, JÄTTE-, KLIPP-, STORFOT-, TRÄD-KÄNGURU m. fl.
-BJÖRN. [jfr d. kængurubjørn] zool. kängurun Dendrolagus ursinus Schleg. et Müll., björnkänguru. 1Brehm 1: 403 (1874). —
-DJUR. zool. känguru; i pl. äv. ss. benämning på dels familjen Macropodidæ, dels underfamiljen Macropodinæ. Ödmann White 74 (1793). 4Brehm 5: 409 (1923). —
-GRÄS. [jfr eng. kangaroo-grass] bot. (det i varmare länder växande) gräset Anthistiria vulgaris Hack. (som bl. a. tjänar som föda åt kängurun). Jönsson Gagnv. 164 (1910). —
-MULE. —
-MUS. zool. gnagare av släktet Perodipus Fitz. (med kraftigt förlängda bakben o. svans); i pl. äv. ss. benämning på släktet. 4Brehm 4: 280 (1923). —
-PUNG. (av en hudflik bildad) pung hos känguru, vari ungarna bäras. —
-RÅTTA. [jfr t. känguruhratte, eng. kangaroo-rat] zool. (råttliknande) känguru av underfamiljen Potoroinæ; i pl. äv. ss. benämning på denna underfamilj. Thorell Zool. 2: 140 (1861). 4Brehm 5: 412 (1923). —
-UNGE.
Spalt K 3641 band 15, 1939