| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
KÄTTERI ɟät1eri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er (Dalin Arg. 1: 228 (1733, 1754) osv.) ((†) = (Schroderus Os. III. 1: 96 (1635), Ekman Siönödzl. 191 (1680)); -en HärnösDP 1663, s. 38, Ekman Siönödzl. 532 (1680)).
1) (i fråga om ä. förh., i sht inom de icke protestantiska kyrkorna) motsv. KÄTTARE 1: (uppfattning som innebär en) avvikelse (på en l. flera väsentliga punkter) från kyrkans l. en kyrkas (ett trossamfunds o. d.) lära; irrlärighet, bristande rättrogenhet; kättersk lära, irrlära; äv. om förbrytelse mot kyrkans ordning som icke följts av försoning med kyrkan. Then ewangeliske lærdom, som .. (biskop Brask) lutthers kættherij kallar. G1R 2: 138 (1525). En godh Kyrkio disciplin vthan all kätterij och will farellsse. HSH 31: 104 (1662). Sådant slags kätteri, som endast bestod i förgripelser emot de andelige, fick gemenligen försonas med böter och gåfvor til Kyrkor och Kloster. SthmStCal. 1776, s. 16 (i fråga om förh. 1520). NoK 117: 59 (1933).
2) motsv. KÄTTARE 2: (uppfattning som innebär en) avvikelse (på en l. flera väsentliga punkter) från gällande mening l. vedertagen uppfattning l. från visst program o. d., (uppseendeväckande l. förargande) särmening; äv. konkretare, om muntligt l. skriftligt yttrande av dylik art. Dalin Arg. 1: 228 (1733, 1754). Thorild (SVS) 1: 308 (1778). ”Kätteri” mot partidogmerna. PT 1910, nr 169 A, s. 2. Kätterier i kvinnofrågan. Sölvén (1924; boktitel). SvD(A) 1929, nr 181, s. 4.
3) (†) motsv. KÄTTARE 3: blodskam. Ketterii med modersysther, stiwffmoder .. Oc sadant thet gud fförbwdith haffuer. G1R 5: 27 (1528). Kiätterij uthj den op- eller nederstijgande linia. LReg. 274 (1676).
Spalt K 3768 band 15, 1939