Publicerad 1939   Lämna synpunkter
KÖPENSKATT l. KÖPSKATT, m.; best. -en.
Ordformer
(äv. kiö-, kyö-. -öp- 1523—1533. -öpen- 1521—1587)
Etymologi
[fsv. köpinskatter, köpskatter; jfr fd. køpskat, isl. kaupskattr; av mnt. kōpschat, handelsvara (motsv. t. kaufschatz), av kopen l. kōp (se KÖPA resp. KÖP) o. schat (se SKATT)]
(†)
1) koll.: handelsvaror. G1R 3: 149 (1526). Helsingius T 7 b (1587).
2) köpenskap, handel; äv. i uttr. bruka köpenskatt, driva handel. G1R 1: 31 (1521). SkrGbgJub. 6: 20 (1587: bruka kiöpenskatt).

 

Spalt K 3823 band 15, 1939

Webbansvarig