| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
KÖP ɟø4p, n.; best. -et; pl. =.
1) till KÖPA 1: handlingen att köpa, köpande; äv. konkretare, särsk.: affärstransaktion varigm ngt köpes; ofta övergående i bet.: köpeavtal. Förvärva en fastighet gm köp. Rygga l. slå upp köpet (i fackspr.). Stå vid köpet (i fackspr.). Alla inventarier följa med i köpet. Ta varor på öppet, förr äv. på löst köp (i fackspr.), på villkor att (en del av) det köpta under vissa förutsättningar får lämnas tillbaka. Fast köp (i fackspr.), motsatt: öppet köp. Kontant köp. Köp på kredit, avbetalning, leverans. UpplDomb. 2: 11 (1578). Hwadh som medh lagligit kööp .. aflat är. Lagförsl. 26 (1609). Köp bryter legostämma. Schrevelius CivPr. 499 (1853). Truedstorp, hvars delar jag förvärfvat genom flera särskilda köp. De Geer Minn. 2: 111 (1892). Tar du upp pengarna och vill ha köpet ogjort, tar jag inte emot dem. Hallström Händ. 284 (1927). — jfr BOD-, EFTERKRAVS-, EGENDOMS-, FASTIGHETS-, FÖR-, GÅRDS-, HUS-, HÄST-, KONTANT-, SKEN-, SPEKULATIONS-, ÅTER-KÖP m. fl. — särsk.
a) i ordspr. (jfr b α). Penningalösa hindrar mycket gott kiöp. Grubb 670 (1665). Kiöp böör gåå fram och ey tilbakars. Törning 94 (1677).
b) i uttr. göra köp (jfr g β, h, j); numera nästan bl. i vissa uttr., ss. göra ett förmånligt, godt, dåligt köp, köpet är redan gjort o. d. Alth thet køp giorth war .. med klyppinga .. skal stondandis bliffua. G1R 1: 203 (1524). Och war thesse efftherskriffne witne .. ner szame kiöp giordis. Rääf Ydre 1: 297 (i handl. fr. 1550). Ahrenberg StRätt 137 (1899). — särsk.
α) i ordspr. (jfr a). Penningar göra köpet. SvOrds. B 8 b (1604). Ord giöra kiöp, men penningen bethalar. Grubb 651 (1665). Lius Dagh och klaar Ögon, giöra bästa kiöpet. Dens. 464.
β) (†) i uttr. göra köp på köp, köpa ngt som gm köp redan förvärvats av ngn annan. HH XIII. 1: 18 (1562).
c) (†) i uttr. taga ngt på (ett) köp, köpa ngt. OPetri Tb. 179 (1527; uppl. 1929). ConsEcclAboP 317 (1659).
d) (i vissa trakter) i uttr. hava l. få köp på ngt, hava l. få äganderätten till ngt gm köp, köpa. VerSacr. 1902, s. 16. När han fyllde tjugufem år lät fadern honom få köp på gården. Larsson i By StugFolk 60 (1930).
e) i uttr. till köps.
β) (utom arkaiserande numera bl. i folkligt spr. i vissa trakter) i sådana uttr. som vara, finnas, i sht förr äv. få l. utbjuda l. anslå l. hava o. d. till köps, vara, finnas osv. att få gm köp resp. att köpa resp. till salu l. till försäljning; äv. oeg. l. bildl. (jfr j, k). G1R 2: 150 (1525). Att man .. jcke kan få en godh hest til köps ee hurw mykit man för honum giffua wilde. Därs. 7: 49 (1530). Om .. (slaktarna) iche altidh haffuer ferskt maath till kiöpz, schall then, thett iche haffuer, böthe 3 mark. SkrGbgJub. 6: 30 (1587). Han offererar oss saltpeter thill kiöps. RP 7: 408 (1639). The Antiquiteter, som konungh Christian den II hade fördt medh sigh uthur Sw[erige] .. woro till kiöps för 40 m [= 40.000] rdr. Schück VittA 1: 196 (cit. fr. 1662). (Ett) Hws .., som til kiöps war anslaget. Grubb 300 (1665). Tidningar utbjuda tjenster till köps. AdP 1789, s. 174. Goda Kross- och Helgryn finnas til köps. EP 1792, nr 20, s. 4. Sveriges Adel ända upp till RiksRådet var .. fal och till köps åt den mestbjudande. Leopold 5: 308 (c. 1804). Östergren (1931; ålderdomligt, mindre vanl.).
f) i uttr. på köpet l. (i södra Sv. vanl.) till på köpet, förr äv. på köp l. ovanpå köpet l. utöver köpet l. över allt köp o. d., utöver vad som ingår i l. överenskommits vid köpet.
α) för att beteckna att köparen erhåller ngt utöver det som ingår i köpet (gratis) av säljaren. SthmTb. 9/11 1569. Hade han giffuit them vtöffuer köpett Engelst Cläde 3 alner. Därs. 30/5 1580. (Jag fick förklädet) för tre och en half (riksdaler) och ändå ett litet hakband på köpet. Blanche Bild. 1: 8 (1863).
β) (mera tillf.) för att beteckna att säljaren erhåller ngt utöver det överenskomna priset. Hann fick 7 1/2 øra formykit dh[et] vndtis ho[no]m til på køpit Førdij ath ho[no]m war loffuat Redapeninga før blytt (medan han däremot fick betalt i smör). VaruhusR 1541.
γ) bildl. (jfr δ, k), i förb. med verb med bet.: giva, få o. d., för att beteckna att ngn erhåller ngt ss. tillägg till ngt annat gratis l. utan att ha gjort skäl för det l. dyl. Kolmodin QvSp. 1: 340 (1732). Ordning går in, och skatten går ut, / och på köpet fås christelig tro. Tegnér (WB) 2: 204 (1816). (Tiggarna) få .. alla mina slantar / Och så goda ord på köpet. Wennerberg 1: 22 (1881).
δ) bildl. (jfr γ, k), med starkt avbleknande av den urspr. bet., dels i allmännare anv.: därutöver, dessutom, tillika, också, dels för att beteckna stegring: till råga på allt, vad bättre resp. värre är (var) o. d. ÅngermDomb. 30/6 1643, fol. 207. Mina egna .. pengar ströko äfven åt, och jag blef på kiöpet skyldig 30 Ducater åt 2:ne Officerare. Säfström Banquer. C 2 a (1753). Du tror, att jag vill förolämpa dig, och till på köpet i en engels närvaro, sådan som din hustru. Jolin Smädeskr. 55 (1863). En illa medfaren linnerock, hvilken till på köpet är litet sotig der och hvar. Quennerstedt IndSold. 35 (1887). Polismästare Malmros .. (var) en förbannat hygglig karl och en duktig karl på köpet. Hellström Malmros 13 (1931).
g) i vissa uttr., övergående i bet.: köpeavtal.
α) (i sht jur.) avsluta l. sluta, förr äv. besluta köp (med ngn), förr äv. sluta köp om ngt, träffa köpeavtal (med ngn resp. om ngt). OxBr. 5: 267 (1624: köp besluta). Alla med Kronan afslutade köp (av gods) til 4 1/2 procent, skulle förändras, til 3 procent. Schönberg Bref 3: 215 (1778). Är köp slutet utan att priset blifvit bestämdt (osv.). SFS 1905, nr 38, s. 2.
β) (†) göra l. ingå köp med ngn om ngt l. (enst.) göra köp med ngn på ngt (jfr b), träffa köpeavtal med ngn om ngt. Thet köp som kong karl hade giordtt medt .. ioen nilsson om edtt gotz. G1R 6: 3 (1529). Att han måtthe bliffwe widh thet köp H. H:tt hadhe gjordtt på någre godz, medt hustrw Margrethe. HH XIII. 1: 56 (1562). At med svärfadren om .. dess ägendom ingå köp. Olivecrona MakGift. Bil. s. VI (i handl. fr. 1806).
δ) (†) i överförd l. oeg. l. bildl. anv. (jfr j, k): (ekonomiskt) avtal; överenskommelse. ÅngermDomb. 1647, s. 149. Judas hafwer med the öfwersta Presterna slutit et köp, at han wille förråda och sälja them Jesum. Spegel Pass. 90 (c. 1680). Ekelund Fielding 352 (1765). — jfr TJÄNSTE-KÖP.
h) († utom i α, γ, δ) övergående i bet.: underhandling med syfte att åvägabringa ett köp l. en affär, köpslående; handel, affär; köpenskap; äv. i uttr. driva l. göra köp o. d. (jfr b). Dirich Cordis för han .. dreffuett olaglig kiöp här ij byndh både med böndher och andra flere; bleff affsagtth atth giffua konung[en] och stadenn .. 40 m[ar]k. SkrGbgJub. 6: 4 (1586). Han gick och böriad köpet drifwa, / Hur dyrt hon Folan wille gifwa. Forsius Fosz 324 (1621). — jfr LANDSKÖP. — särsk.
α) (numera bl. arkaiserande) i uttr. gå i köp, gå i handel, försäljas; äv. oeg. l. bildl. (jfr j, k). Tegnér (WB) 7: 131 (1832). Fogdetjensterna gingo i köp. Geijer SvFolkH 2: 358 (1834). Ännu vid 1800-talets inbrott ägdes huset af Nettelbladtska arfvingarne, men har sedan ofta gått i köp. Wrangel Sthmiana 4: 26 (1905).
β) i uttr. bära ngt i köp l. inlägga ngt till köp, utbjuda ngt till försäljning. ÅngermDomb. 27/6 1642, fol. 190.
γ) [jfr t. einem in den kauf fallen] (numera knappast br.) i uttr. falla ngn i köp(et) l. i ngns köp o. d., uppträda ss. konkurrent till ngn i fråga om ett köp l. en affär som denne redan har påbörjat; jfr FALLA VII 3 a. Widekindi G2A 325 (i handl. fr. 1615). Jungberg (1873).
δ) (numera föga br.) i uttr. sälja ngt under ett köp, sälja ngt i ett utbud o. d. LdVBl. 1827, nr 29, s. 2.
i) i överförd anv., konkretare.
α) det som köpts, förvärv. SkrGbgJub. 6: 557 (1620). Man må jw besee sitt kiöp, förr än penningar tällias. Grubb 86 (1665). Östergren (1931).
j) (förr) bärgv. oeg. (jfr e β, g δ, h α), om de av gesvorner o. stigare vid vissa gruvor förda förhandlingarna om gruvarbetarnas betings- l. ackordslöner; förr äv. i uttr. göra köp (jfr b). Rinman (1788).
k) bildl. (jfr e β, f γ, δ, g δ, h α), om handling o. d.; i sht i uttr. ångra köpet, ångra en gjord handling. G1R 15: 176 (1543). Konung Sigismund ångrade kiöpet. Gustaf II Adolf 78 (c. 1620). Ty om också fru Reuterskiöld var den .. egentligen handlande, så var dock fru Hjärne .. med om köpet. Bååth-Holmberg FlickDagb. 46 (1912; i fråga om vissa intriger).
2) (utom arkaiserande numera bl. i vissa trakter; se dock e α) pris; numera nästan bl. (utom i e) i uttr. godt köp, billigt l. lågt pris; i sht förr äv. i uttr. dyrt (förr äv. ondt) köp, billigt l. lätt köp o. d. G1R 1: 185 (1524). Ondt köp på salt. Därs. 7: 240 (1531). Här (dvs. i Bologna) är godt kiöp på all ting. SvBrIt. 2: 31 (1733). Alla slags varor äro här att tillgå, de flesta för bättre köp än i hufvudstaden. Palmblad Nov. 1: 107 (1840). Godt köp lockar dalrarne ur pungen. Granlund Ordspr. (c. 1880). Godt köp på kornet. Strindberg SvÖ 2: 165 (1883). Under .. (G. I:s) regering hade det blivit dyrt köp på sill och salt. Grimberg SvII 148 (1906). Östergren (1931).
a) (†) i sådana uttr. som sätta l. göra köp på ngt, sätta l. bestämma pris på ngt; giva l. få l. hava godt, bättre o. d. köp på ngt (jfr e β), lämna resp. få l. ha förmånligt, förmånligare osv. pris på ngt; hålla köp med ngn, hålla samma pris som ngn. G1R 1: 203 (1524). The som i stadhen woro, hadhe bätre köp på fetalie, än the hadhe i lägret. OPetri Kr. 324 (c. 1540). Förordnedes någre Män till att sättie köp på wijn och andre fremmende drycker. SthmTb. 11/6 1580. Dhet är owist at sittia hemma och giöra kiöpet. Grubb 520 (1665). Det är förmycket begärt, at den Handtvärkaren, som säljer Halfparten mindre, skal kunna hålla kiöp med den som arbetar dubbelt emot honom. SedolärMercur. 2: nr 14, s. 5 (1731). Emedan .. (köpmannen) gaf godt köp, så fick han många köpare. Scherping Cober 2: 15 (1737). Bara Cursen nederslås, .. / Bättre köp på branvin fås. Bellman (BellmS) 1: 66 (c. 1770, 1790).
b) (†) i uttr. godt l. bättre köp i adverbiell anv.: till billigt resp. billigare pris, i lågt resp. lägre prisläge. G1R 11: 306 (1537). Die kunna seeliatt så mückie bettre kiöp, som den stulna tullen bedrager seij (dvs. belöper sig till). OxBr. 11: 583 (1630). Nu är hö och hafre godt köp. Tersmeden Mem. 1: 47 (1731).
c) (†) i pregnant anv.: billigt pris. Oc huar ther wore köp på clede, må i well föra oss en hoop cläde hem mett. G1R 9: 75 (1534). — särsk. i uttr. giva köp, slå av på priset; jfr 3. Dalin (1852). jfr: Mången man the (dvs. vissa präster) medh sigh förföra, / Och gifwa köp alt på en öra. Forsius Fosz 64 (1621; bet. icke fullt klar; nt. orig.: Unnd geven guden koep in allen dingen).
d) (†) oeg.: belopp till vilket ngt är värderat, ”pris”. Varder tijden väll sättiandes köpett opå samma tiende. G1R 23: 125 (1552). Därs. 24: 5 (1553).
e) bildl. (jfr 3). Isogæus Segersk. 499 (c. 1700). Att vinna popularitet för godt köp. Liljecrona RiksdKul. 159 (1840). Benägenheten att låta udda vara jämnt .. får .. för tämligen billigt köp rangen av en statsmannamässig princip. SvTidskr. 1931, s. 250. — särsk.
α) (fullt br.) i uttr. komma ifrån l. slippa undan l. slippa ngt för godt köp, komma billigt l. lindrigt ifrån ngt. Björn FörfYngl. 122 (1792). Denna gång slapp jag icke frossan för så godt köp, som jag väntade. Runeberg ESkr. 2: 270 (1856). Janson CostaN 1: 163 (1910).
β) (†) i uttr. giva godt l. bättre köp, lämna goda resp. bättre villkor, pruta av på sina fordringar, gå med på ngt utan att göra stora svårigheter; jfr a, 3. UrkFinlÖ 2: 58 (1597). De keiserliga gifwa tämeligen godt kiöp, sedan de sij H:s M:ts alfwar. Hermelin BrBarck 129 (1707). Det .. harmade henne, att hon .. gifvit så godt köp. Han hade icke .. blifvit straffad för den .. förödmjukelse, han låtit henne undergå. Snellman Gift. 1: 43 (1842).
3) [jfr 2 c slutet, 2 e β] (†) i uttr. giva köp, gå med på ngt utan att göra stora svårigheter; låta pruta med sig, slå av på sina fordringar; ge efter, ge med sig, kapitulera. AOxenstierna 2: 680 (1624). Fienden .. skall (väl) förorsakas att giffua kiöp, och låta Krijedt med skiälige Conditioner affhielpas. RARP 3: 384 (1644). Om Hollenderne .. icke hade emällankommet och medh deras macht och flotta fallit Kongl. Maij:tt på lijfwet, hade Kiöpenhampn .. måst endteligen gifwa kiöp. Därs. 7: 137 (1660). Hans myndighet och hans förord skola vara kraftiga nog, at förmå Matths gifva köp. Envallsson Kopparsl. 58 (1781). Jag ger ej köp för en parisisk fru. Runeberg 2: 170 (1834). Crusenstolpe CJ III. 2: 465 (1846). Sundén (1886).
6) (†) i uttr. fresta köpet, pröva på l. smaka käppen o. d., få stryk; jfr KÖPA 2 g. Jagh slepper ey, / Tu skalt först fresta kiöpet. Brasck TyKr. C 2 a (1649).
1) i fråga om avslutande av köp; dels i uttr. köpgöra med ngn om ngt, vid köp överenskomma med ngn om ngt, dels tr.: vid köp fastställa l. bestämma (ngt); jfr KÖP 1 b, g β, h. GullbgDomb. 2/3 1658. BoupptSthm 21/3 1687 (tr.).
(1 g) -SLUT. i sht handel. avslutande av l. överenskommelse om köp; äv. konkretare. Göra ett köpslut. Schultze Ordb. 4569 (c. 1755). LAHT 1898, s. 170. —
(1 g) -SLUTA, v. (†) avsluta köp; äv. tr.: vid köp överenskomma om l. bestämma (ngt). BoupptSthm 8/11 1686 (tr.). Almqvist (1842; under aftala). —
(2) -SÄTTA, -ning. (†) sätta pris på (ngt), prissätta. SkrGbgJub. 6: 52 (1587). HT 1910, s. 279 (1592).
Spalt K 3805 band 15, 1939