Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LATUN latɯ4n, r. l. m. l. f. (Schultze Ordb. 2704 (c. 1755) osv.) l. n. (BoupptSthm 27/6 1672, osv.); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =, ss. n. -et.
(numera bl. ngn gg i skildring av äldre förh.) mässingsbläck (i smala bredder). OxBr. 11: 777 (1640). Messingen förarbetas .. genom smidning till så kallad lattun. Almström KemTekn. 1: 411 (1844). SFS 1891, nr 64, s. 31. Eljest tillverkades lattun och manufakturvaror av olika slag i såväl gjutet som svarvat arbete. Erixon Skultuna 1: 11 (1921; om förh. omkr. 1700). — jfr BLANK-LATUN.
-HYTTA, r. l. f. (latun- 1697—1762. latuns- 1697—1921) jfr -VÄRK. HC11H 12: 164 (1697). Hülphers Dal. 31 (1762). Erixon Skultuna 1: 16 (1921). —
B: LATUNS-HYTTA, -MÄSSING, se A.
Spalt L 357 band 15, 1939