| Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
LIKVISST likvis4t, äv. (dock icke i slutet av sats) li4k~vis1t l. lik4~ l. 3~2 (likvi´sst el. li`kvisst Weste (l(äs) k som ck); likvi´sst ell. li`kvisst Dalin), förr äv. LIKAVISST, adv. o. konj.
1) = LIKVÄL, adv.2 I 1. Berchelt PestOrs. H 5 a (1589). Man skulle vara benägen att tro, att (osv.). .. Detta var likvisst ej fallet. Bergh Konst 107 (1894, 1908). Garderoben var fattig och futtig. Likvisst ägde hon en kaschmirschal. Bergman LBrenn. 48 (1928). — särsk. i uttr. dock likvisst, se DOCK I 1 b slutet.
2) = LIKVÄL, adv.2 I 2. BraheBrevväxl. II. 1: 176 (1660). (Målaren Bürkel) efterlemnade .. inemot 400 arbeten (likvisst icke alla fullbordade). NF 2: 1383 (1878). Wester Reymont Bönd. 4: 22 (1924).
3) = LIKVÄL, adv.2 I 3. Rudbeck Samolad 8 (1701). Säkert är likvisst, att (osv.). Ahnlund GA 293 (1932).
4) = LIKVÄL, adv.2 I 4. Linné Bref I. 3: 139 (1760). Nja, svarar meteorologen trist / jag tror nog det blir regn likvisst. SvD(A) 1924, nr 194, s. 8.
Spalt L 743 band 16, 1940