Publicerad 1940   Lämna synpunkter
LITS lit4s, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 (Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856) osv.), äv. -ar (Rajalin Skiepzb. 205 (1730), Bergdahl Antip. 154 (1906)); äv. LITSA lit3sa2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(lits (-tz) 1730 (: Litzarne, pl.), 1872 osv. litsa (-tz-) 1798 (: Litsor, pl.), 1853 osv.)
Etymologi
[samma ord som LITS, sbst.1]
sjöt. band l. ring av tågvirke l. ring av metall l. trä varmed ett segel o. d. är fäst vid stag, lejdare l. rundhult l. (i sht förr) vid annat segel. Rajalin Skiepzb. 205 (1730; i fråga om flagga). Litsorna börja rassla efter staget. Stenfelt Skepp. 37 (1903).
Ssgr (sjöt.): LITS-HÅL. hål i seglet varigenom lits l. litslinan går. Rajalin Skiepzb. 205 (1730). —
-LIK, n. lik (se LIK, sbst.2) försett med litshål. Roswall Skeppsm. 1: 192 (1803). —
-LINA. smäcker lina varmed ett segel litsas till stag, lejdare l. rundhult. Platen Glascock 1: 292 (1836).
Avledn.: LITSA, v., -ning. sjöt. fästa (segel) medelst litser l. litslina till stag, lejdare l. rundhult l. (i sht förr) vid annat segel. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 224 (1796). VFl. 1930, s. 162.
Särsk. förb. (sjöt.): litsa an. (†) litsa. Serenius Qqq 2 b (1734). Röding SD 56 (1798).
litsa loss 10 4. lösgöra (litsat segel). Björkman (1889).
litsa undan. (†) litsa loss. Serenius Qqq 2 b (1734).

 

Spalt L 857 band 16, 1940

Webbansvarig