Publicerad 1942   Lämna synpunkter
LÄNA, v.2 -ade (HT 1906, s. 141 (c. 1585: länede, ipf.), Dalin (1853)) l. -er, -te, -t, -t (AOxenstierna 2: 112 (1612: läner, pr. sg.), Aura 1: 63 (1817: länte, ipf.)).
Ordformer
(le(h)n- c. 1613—1755. län- 1582—1885)
Etymologi
[sv. dial. läna; jfr d. læne, nor. lene; av t. lehnen, motsv. fht. (h)linēn, (h)leinen, mht. lënen, linen, feng. hlinian, hlǣnan, närbesläktat med lat. clinare, böja, luta, gr. κλίνειν, böja, luta (jfr DEKLINERA, KLINIK, KLINISK, KLINO-); till en ieur. rot. kli, böja, luta (jfr KLIENT, KLIMAT, LID, sbst.3, LIDER, LITA). — Jfr AVLÄNA, v.2, LÄN, sbst.2, LÄNA, sbst.1, LÄNING, sbst.2, LÄNSTOL]
(†) stödja (sig l. ngt mot ngt, i sht gm att intaga resp. placera ngt i lutande ställning), luta (sig l. ngt mot ngt); dels refl. (vanl. om person), dels tr. (vanl. om person, med avs. på kroppsdel o. d.); äv. i uttr. läna sig resp. ngt vid l. på l. inpå l. in till ngt. Staffrar .., ther widh wij oss läne och stödie. PErici Musæus 5: 7 a (1582). Hans Greiff hade ståth på Jerntorget, och luthet eller länet sigh på en saltt tÿnna. 3SthmTb. 2: 241 (1594). (Om det i de uttagna bikakorna finnes kvar några ungar) tå skal man stylta under them med små Qwistar, och läna them in til thet Wirket som sitter i Stocken ther qwar. IErici Colerus 2: 113 (c. 1645). Dahlstierna (SVS) 354 (c. 1696: inpå). Imedlertid stod jag och länade mine armar på gärdesgården. Posten 1769, s. 781. Graman .. blef Generalen varse, länandes sig baklänges något krokigt med händerna åt sidan. BL 8: 35 (1842). Schulthess (1885; refl.). — särsk.
a) (enst.) låta (kroppstyngden) vila (på ngt). I sadeln placerar ryttaren sig så lätt som möjligt, förnämligast genom tyngden länad på högra hand vid nedsänkningen. KrigVAH 1833, s. 252.
b) mer l. mindre bildl.: stödja (sig). AOxenstierna 2: 112 (1612). HC11H 2: 24 (1664). särsk. i uttr. läna sig till ngt, utveckla sig i riktning mot ngt. Carl IX (c. 1585) i HT 1906, s. 141.
Särsk. förb. (†): LÄNA IN. i uttr. läna sig in på ngt, om färg: hava dragning l. skiftning åt ngt. Forsius Min. 107 (c. 1613). —
LÄNA TILL. [jfr luta öronen till ngn l. ngt, lyssna till ngn l. ngt] i uttr. läna öronen till, lyssna. Ekblad 27 (1764). —
LÄNA UPP. [jfr t. sich auflehnen] i uttr. läna sig upp mot ngn, resa sig l. göra motstånd mot ngn. Botvidi G2A A 4 a (1634).

 

Spalt L 1630 band 16, 1942

Webbansvarig