Publicerad 1942 Lämna synpunkter MAGENTA madjän3ta2 l. 040, r. l. f.; best. -an. Etymologi [jfr t. o. eng. magenta; efter den it. staden MAGENTA, med anledning av att detta färgämne upptäcktes strax efter slaget vid Magenta 1859. — Jfr SOLFERINO] i sht kem. o. tekn. anilinrödt, fuchsin. Hygiea 1864, s. 466. HantvB I. 8. 2: 390 (1940). Spalt M 35 band 16, 1942 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se