| Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
MANGLA, v.1 -ade.
(†)
a) med subj. betecknande det som saknas: fattas, fela, saknas; förefinnas i otillräcklig mängd; äv. i uttr. ngt manglar ngn, ngt fattas (l. förefinnes i otillräcklig mängd) för ngn, ngn saknar ngt. G1R 11: 85 (1536). At them Swenskom manglade Ammunition. NAv. 31/7 1656, nr 2, Bil. s. 4. Förledin söndagh manglade wijn, så att många motte gå till bakass och inthz blefue Communicerade. VDP 1665, s. 672. Då ett rätt begrep om det de (dvs. skolbarnen) läsit manglar, hafva de ingen ting annat vunnit än leda til booken. HFinSkolvH 3: 224 (1748).
b) opers.
α) med prep.-uttr. angivande det som saknas; i sådana uttr. som på det l. det manglar det icke, på det l. det är det ingen brist. G1R 17: 617 (1545). På arbete manglade thet intet. OxBr. 8: 512 (1645). Februarius .. antänder the onda materier, och warder på kalla Hufwudflutzer intet manglandes. Voigt Alm. 1669, s. 36.
β) i uttr. det manglar ngn att osv., ngn saknar att osv., det bereder ngn bekymmer att osv. Doch mangler honum at han icke får them som breffwen före. G1R 17: 401 (1545).
c) med subj. betecknande den hos vilken ngt saknas: sakna, lida brist på (ngt). (Att) h. K. R(ådets) baren skålla inthet något mangla. HH XVIII. 2: 49 (1688). Handelen var .. i störrsta .. lägervall, så att Riket manglade på den nödigaste tillförsel. Botin Utk. 546 (1764).
2) ta slut; tryta; jfr MANGEL, sbst.2 1. BraheBrevväxl. 1: 47 (1657). Fienden, för hwilken all tilförszel begynte at mangla. Widekindi KrijgH 93 (1671). Holm NSv. 13 (1702).
3) för att beteckna att ngn bristfällighet l. ngt mankemang i det ena l. andra avseendet föreligger; jfr BRISTA, v. II 2.
a) med saksubj.: vara bristfällig, mankera; ”klicka” (se KLICKA, v.1 4). Arvidi 162 (1651). Rudbeck Atl. 2: 422 (1689). At intet här skal mangla på min Plikt. LykkoPris E 4 a (1689). VDAkt. 1760, nr 211. särsk. i uttr. låta intet mangla hos sig l. på sin iver, göra all sin flit, uppbjuda hela sin förmåga. Bergv. 1: 251 (1669). Sylvius Curtius 28 (1682).
b) opers., i uttr. det manglar icke på ngn l. ngt, ngn l. ngt företer inga brister, ngn l. ngt mankerar l. klickar l. sviker icke. På dess intention ock villja til at tiäna det almenna bästa .. (skall) ey någonsin mangla. 2RARP 2: 520 (1723). På mig skall dät ikke mangla. Schultze Ordb. 2969 (c. 1755).
Spalt M 236 band 16, 1942