Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MANGLE- maŋ3le~, förr äv. MANGEL-.
Ordformer
(mangel- 1786 (: Mangelträd)—1807 (: Mangelträd). mangle- 1783 (: Mangle träden) osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. mangle- (t. ex. i t. manglebaum, eng. mangletree), ävensom fr. mangle, frukt av mangroveträdet; av malajiskt urspr.]
ss. första ssgsled för att beteckna samhörighet med mangrove; mangrove-.
Ssgr (i fackspr.): MANGLE-BARK. bark av vissa mangrovearter (använd för tekniska ändamål). 2NF 23: 103 (1915). —
-BUSKE. mangrovebuske. Marmontel Inc. 2: 83 (1796). —
-TRÄD. (mangel- 1786—1807. mangle- 1783 osv.) mangroveträd. Cook 2Resa 240 (1783). NoK 73: 95 (1927).

 

Spalt M 238 band 16, 1942

Webbansvarig