Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MARÄNG maräŋ4, r. l. m.; best. -en; pl. -er ((†) -ar MoB).
Ordformer
(-eng 1822—1906. -ing 1797. -äng 1845 osv.)
Etymologi
[jfr d. marengs, t. meringentorte, meringel, eng. meringue, fr. meringue; av omstritt urspr.]
kok. visst slags bakvärk av hårt vispad äggvita o. (finsiktat) socker. MoB 2: 140 (1797). Nordström Matlagn. 154 (1822). Åkerström PrinsKokb. 519 (1929). — jfr KÖRSBÄRS-, ÄPPEL-MARÄNG m. fl.
Ssgr (i allm. kok.): MARÄNG-BAKELSE. —
-BRÖD. visst slags maräng. Hagdahl Kok. 954 (1879). —
-GLASS. med maränger. —
-KRANS. kranskaka av marängmassa. SAOL (1900). Högstedt KokB 484 (1920). —
-KRÄM. bakvärk med kräm, täckt av marängmassa. Nordström Matlagn. 160 (1822). —
-MASSA, r. l. f. massa varav maränger bakas. Hagdahl Kok. 950 (1879). —
-SVISS ~svis2 (äv. uttalat ss. två ord), r.; best. -en; pl. -er. (äv. -suisse) [senare leden av fr. suisse, schweizisk] kok. visst slags efterrätt med maränger. Hedenstierna Jönsson 238 (1894). Marängsvissen, som var en stående efterrätt på alla barnbaler. Krusenstjerna TonyVäx. 95 (1922). —
-TÅRTA. visst slags tårta med (botten av) marängmassa. SvKock. 125 (1837). Marängtårta med vaniljglace. Blanche Bild. 1: 57 (1863). Spansk marängtårta. Hagdahl Kok. 950 (1879).

 

Spalt M 381 band 17, 1943

Webbansvarig